Warszawa, 121218 (IPS) – Nyligen genomförde 70 flyktingar en hungerstrejk vid flera strängt bevakade flyktingförvar i Polen. De krävde bättre förhållanden och protesterade också mot att behöva sitta frihetsberövade.
Polen har för närvarande sex flyktingförvar där 375 migranter hålls i väntan på utvisning efter att ha fått avslag på sina asylansökningar eller efter att de åkt fast vid försök att korsa gränsen och ta sig längre in i EU. På förvaren finns 33 barn, varav minst ett spädbarn. Merparten av migranterna kommer från Georgien och Tjetjenien, samt Syrien.
Hungerstrejken genomfördes vid fyra förvar, i Lesznowola, Bialystok, Biala Podlaska och Przemysl, och varade endast några dagar och avslutades när humanitära organisationer besökte flyktingarna och gav löften om att tillsammans med de ansvariga arbeta för förbättrade villkor.
Förvaret i Lesznowola ligger i en skog strax söder om Warszawa och anläggningen användes tidigare av militären. Lesznowola är ökänt för dess dåliga förhållanden. Biala Podlaska, på gränsen till Vitryssland, är däremot en modern anläggning uppförd 2008 som nästan helt bekostats av EU. Vid en första anblick är skillnaderna mellan förvaren enorma. De smala korridorerna i Lesznowola står i stark kontrast till de blanka, nymålade utrymmena i Biala Podlaska, som även har en fotbollsplan på området.
I Lesznowola talar ledningen varken engelska eller ryska medan ledningen i Biala Podlaska har tillgång till översättare. Personalen vid den senare anläggningen har strukna uniformer och professionella leenden.
Men vid besök i förvaren står det klart att för dem som sitter inlåsta nästan dygnet runt, med undantag för måltider, motion och en och annan kursaktivitet, är situationen exakt densamma. Vid ljudet av besökare sticker nyfikna vuxna och barn ut huvudena ur cellerna som kantar korridorerna. Ett vanligt besök blir en stor händelse på en plats där inget annars händer.
Leila Naeimi, 36, från Iran som släpptes från Lesznowola tidigt i oktober i år efter två månader, är starkt kritisk till hur förhållandena ser ut inne på förvaren.
-Vart du än vänder dig ser du endast väggar. Vakterna är med dig hela tiden och de behandlar dig som ett djur, säger hon till IPS.
Naeimi berättar att vakterna gör dagliga inspektioner kl sex varje morgon och går in i rummet utan att knacka på dörren först. Efter att ha flytt från Iran av rädsla för att bli åtalad på grund av sitt arbete som kvinnorättsaktivist har hon ofta utsatts för grovt sexistiska kommentarer från gränsvakter både vid ankomsten till Polen och inne på flyktingförvaret.
Hon berättar också att bristen på hygienprodukter var ett problem och att maten inne på förvaret var av dålig kvalitet. Hon menar dock att det största problemet är hur EU hanterar migranter.
-De kan skicka oss från land till land när de vill, de tror att de kan spela med människors liv…som om jag bara vore en boll som de kan sparka runt.
Osman Rafik, 33, från Pakistan har suttit åtta månader i förvaret i Bialystok men valde att inte delta i hungerstrejken eftersom han tyckte att kraven var för stora och för vitt skilda.
-Vi får återkommande frågan om varför vi kommit hit, men de måste förstå att vi inte är kriminella bara för att vi har korsat gränsen till Europa. Vi kan inte återvända till Pakistan, vi har problem där, men myndigheterna här förstår inte det, säger han.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
