Kiev, 111209 (IPS) – Ukrainska politiker har medgett att den forna Sovjetrepubliken står inför en “ekologisk katastrof”. Hela sju procent av landets yta upptas av soptippar. Nu har myndigheterna inlett en storsatsning för att förbättra sophanteringen.
Mindre än fem procent av de mer än 50 miljoner ton hushållssopor som genereras i Ukraina varje år förbränns eller återvinns. I resten av Europa ligger motsvarande genomsnitt på mellan 50 och 70 procent av allt hushållsavfall.
I Ukraina grävs istället lejonparten av soporna ner på någon av de fler än fyra tusen soptippar som finns i landet. Soptippar som upptar sju procent av Ukrainas yta – mer än den sammanlagda storleken på alla nationalparker, och som dessutom inte lever upp till ens de grundläggande miljökraven. Det finns dessutom en växande oro över att de miljontals ton giftiga sopor som finns nedgrävda på olika platser i landet utgör ett allvarligt hot mot både miljö och människor.
Landets regering har nu inlett en satsning som inom två år ska innebära att det byggs tio nya sophanteringsstationer i närheten av landets större städer. Där ska soporna antingen återvinnas eller förbrännas och omvandlas till energi.
-Detta innebär en möjlighet för Ukraina att klara sig undan en ekologisk katastrof, säger Vladislav Kaskiv, chef för landets statliga investeringsorgan som arbetat fram det nya sophanteringssystemet.
Avfallsprolemen i Ukraina har hopats efter att landet vann sin självständighet från Sovjetunionen. Under den sovjetiska eran fick befolkningen fylla på sina egna förpackningar när de gick och köpte varor som mjölk, grädde eller öl, medan andra matvaror slogs in i papper. Plastpåsar förekom knappast medan allt glas återvanns, och nästan inga varor hade stora förpackningar eftersom det betraktades som en borgerlig hantering.
Sedan frigörelsen från Sovjet har det växande sopberget hanterats genom att avfallet har grävts ned på soptippar. Men de hundratals miljoner ton sopor som ligger nergrävda i olika delar av landet har medfört stora ekologiska risker. Enligt ett statligt organ utgör nästan hälften av soptipparna en fara eftersom de kan orsaka luftföroreningar, medan en tredjedel riskerar att förgifta markerna. En stor andel av soptipparna riskerar dessutom att förgifta landets vattenresurser.
Blandningen av industriellt avfall och hushållssopor, som är vanligt på soptipparna, har skapat en tjock giftig gyttja som tränger ned i markerna. Soptipparna avger dessutom metangas, som inte bara är hälsofarlig utan dessutom är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid.
För närvarande finns det enbart två förbränningsstationer i landet som tar emot endast mellan två och tre procent av allt avfall som produceras, och tekniken vid anläggningarna är omodern.
Lokala miljövänner menar att kontrollen av landets sophantering är alldeles otillräcklig och hävdar att de personer som bryter mot lagarna genom att dumpa giftigt avfall alldeles för ofta slipper undan straff. Nyligen varnade flera miljögrupper för att konsekvenserna kan bli ödesdigra om inget görs åt den nuvarande sophanteringen – där nästan alla former av avfall dumpas på soptippar.
-Sanitärt och industriellt avfall blandas samman och grävs ned, vilket leder till jäsningsprocesser som vetenskapen inte har några kunskaper om. Vilken form av nya virus som kan födas där känner vi helt enkelt inte till, sade Tetiana Timotjko från Ukrainas ekologiska förbund nyligen till den lokala pressen.
Miljöaktivisterna menar att Ukraina inte bara har behov av ny effektiv teknik för att hantera avfallet, utan även skärpta miljölagar, som tillämpas fullt ut.
Satsningen på tio nya förbränningsstationer förväntas leda till att man kan fördubbla mängden avfall som återvinns eller förbränns i landet till år 2014.
