Abidjan, 111003 (IPS) – Ovanligt höga havsnivåer har uppmätts i Elfenbenskusten och andra västafrikanska länder de senaste åren. I takt med att havet äter sig inåt landet har kustlinjen förflyttats med i genomsnitt en till två meter per år.
I Elfenbenskustens ekonomiska huvudstad Abidjan har bostäder förstörts och ett tiotal familjer blivit hemlösa sedan augusti i år. Men det är inte bara städerna som är drabbade. Inte långt från Abidjan har fiskare i det lilla samhället Grand-Bassam förlorat värdefull utrustning och har nu svårt att klara uppehället.
Stora översvämningar har drabbat Mauretaniens huvudstad Nouakchott och enligt vissa beräkningar kommer 80 procent av staden ligga under vatten år 2020.
I en kritisk artikel publicerad i den beninska dagstidningen Nouvelle Expression i september ställdes frågan om regeringen gett upp kampen för att rädda kustlinjen. I artikeln fanns dokumentation av översvämningar som drabbat hotellet Roi de Langouste i östra Cotonou, Benins ekonomiska centrum.
Jorderosionen hotar viktig infrastruktur som vägar, samt bostäder och kajer och med en smältande polaris som kan höja havsnivån med så mycket som en meter till år 2100 väntas situationen bli allt mer allvarlig.
Klimatförändringarna är en förklaring till de höjda havsnivåerna, men oreglerad sandutvinning och förstörelse av kustnära mangroveskogar har också förvärrat problemen.
Isabelle Niang är regional samordnare för flera pilotprojekt som arbetar med anpassningar till klimatförändringar i kustområden i Västafrika. Hon berättar om program i Mauretanien, Senegal, Gambia, Guinea-Bissau och Kap Verde där lokalbefolkningen är involverad i arbetet med att återställa mangroveskogar. Inom ramen för projekten utbildas också offentligt anställda om de förändringar som följer när kustlinjerna förflyttas.
-Vi har en kustlinje på 500 kilometer som äts upp av havet, på vissa håll med så mycket som två till tre meter per år. Havet kommer allt närmre, säger Cédric Lombardo, miljöexpert i Abidjan som på uppdrag av i den ivorianska regeringen arbetat med frågan i över femtio år.
Han menar att blockeringar av flodmynningar har fått allvarliga konsekvenser då bottenslam från floder inte längre avlagras och skapar förstärkningar av naturliga barriärer. Med hjälp av konstgjorda kanaler säger han att detta skulle gå att återskapa.
På några håll pågår arbete för att stabilisera kustlinjerna i Västafrika. Ett projekt för att bygga vågbrytare ute i havet kring staden Cotonou har inletts, samt återuppbyggnad av havsbarriärer i Siafato.
Miljöaktivisten Frédéric Kouamé i Abidjan menar dock att det i allmänhet har satsats mer på tillfälliga än långsiktiga lösningar.
-Det återstår att se om vi kommer få se några långsiktiga lösningar som inte innebär några negativa konsekvenser på kort sikt.
Experter vid internationella naturvårdunionen, IUCN, har betonat vikten av att hitta hållbara lösningar. Vid ett möte i maj i Dakar i Senegal enades elva kustländer i Västafrika om att inrätta ett observatorium för att minska riskerna kopplade till kusterosion. I samband med mötet fastslogs att skydd och utbyggnad av naturliga barriärer som mangroveskogar och kustnära sanddyner och laguner är de mest effektiva sätten att stabilisera kustlinjerna.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
