Brasov, 100428 (IPS) – Rumänska småodlare som inte har råd att sälja sina produkter i vanliga butiker och som konkurreras ut av importerade lågprisvaror har hittat en ny marknad – genom det ökade intresset för “slow food”.
Mari Cat, som till yrket är ekonom, är en av dem som säljer kött, bröd och juice på slow food-marknaden i staden Brasov. Hon säger att det är väldigt viktigt att priserna sätts av odlarna, som också har uppsikt över hela produktionskedjan fram till att varan säljs.
– Annars är det ofta uppköpare som värderar produkten. Småproducenter tvingas sälja till underpriser till mellanhänder.
Hon förklarar att småproducenterna ofta saknar kunskap om handelsprocessen och att det är komplicerat att bli certifierad och få ut sin produkt på marknaden.
Slow food-marknaden 24 april i Brasov var den tredje som arrangerades i april månad. Enligt Mari Cat ger den lokala odlare en unik möjlighet att sälja direkt till konsumenterna.
Den internationella slow food-rörelsen är en eko-gastronomisk rörelse som startades år 1989 som en motreaktion på snabbmaten och förlusten av lokala mattraditioner.
Rumänska lantbrukare anslöt sig till rörelsen 2007 och sedan dess har slow food-marknaderna blivit allt mer populära.
– I länder som Rumänien, som varken är rikt eller fattigt, hotas det traditionella jordbruket av de nya konsumtionstrenderna i och med att stora multinationella företag köper upp mark, säger Carlo Petrini, den internationella slow food-rörelsens grundare.
Genom slow food-nätverket har de rumänska producenterna fått möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra. Men framför allt ger slow food-marknaderna de rumänska småproducenterna en möjlighet att sälja sina varor direkt till konsumenterna.
– Det är helt enkelt för dyrt för oss att sälja våra varor i vanliga affärer, vår enda möjlighet är marknader som dessa, säger Varga Zsuzsanna, som har ett litet familjeföretag i regionen Harghita som tillverkar turta dulce, en slags pepparkakor.
Zsuzsanna säger att de inte skulle klara av att betala skatterna, som de skulle vara tvungna att betala vid försäljning i butik. Dessutom har de vanliga butikerna så mycket importerade lågprisvaror att de inte längre finns plats för lokalproducerat.
– Om du inte har ett starkt varumärke bakom dig, är det väldigt svårt att kunna hävda sig i konkurrensen. Det är svårare att sälja produkterna än att producera dem, säger Mihai Breazu, vinproducent, med en 35 hektar stor gård.
Rumänien har varit EU-medlem sedan 2007. Genom medlemskapet har producenter i landet möjlighet att söka jordbruksstöd. Många har dock inte ens försökt eftersom de uppfattar ansökningsprocessen som allt för komplicerad.
Cirka 35 procent av den rumänska befolkningen har jordbruket som sysselsättning. Enligt en studie som publicerades i april av ENRD, det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, används 75 procent av landets jordbruk för odling helt eller delvis till husbehov. Cirka tre miljoner småjordbruk är mindre än 0,3 hektar och därmed inte berättigade till jordbruksunderstöd från EU för att de är för små.
Studien riktar kritik mot riktlinjer inom EU som bland annat innebär fördelar för de som bedriver ett effektivt och kommersialiserat jordbruk, vilket minskar chanserna för småproducenter att överleva i konkurrensen.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Bilderna säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
