Washington, 091009 (IPS) – Samtidigt som precis åtta år har gått sedan USA inledde sina militära operationer i Afghanistan står president Barack Obama inför vad som kan vara den tuffaste frågan under hans tid vid makten – att besluta om USA:s framtida Afghanistanstrategi.
USA:s befälhavare i Afghanistan, general Stanley McChrystal, och general David Petraeus, vill att Obama utökar antalet amerikanska soldater i Afghanistan från nuvarande 68 000 till över 100 000 soldater.
De militära ledarna hävdar, med stöd av anhängare såväl inom som utom administrationen, att för att kunna besegra talibanerna krävs fler soldater, men också en ny strategi där man satsar på att skydda civilbefolkningen och ger dem bättre möjligheter att få sina grundläggande behov tillfredsställda. Vissa av Obamas rådgivare, ledda av vicepresident Joseph Biden, vill istället behålla nuvarande truppstorlek och i högre grad satsa på att attackera talibanernas ledare och deras allierade inom al-Qaida i såväl Afghanistan som i grannlandet Pakistan. Motståndarna till truppförstärkningar hävdar att det kan vara kontraproduktivt att skicka fler soldater, eftersom man då riskerar att afghanerna i högre utsträckning vänder sig emot de amerikanska trupperna. Istället bör USA utöka satsningarna på att bygga upp en inhemsk armé och poliskår, enligt deras åsikt.
De hävdar också att de miljarder dollar som det skulle kosta att skicka fler soldater till landet skulle komma till bättre användning om man lyckades förmå den pakistanska armén att i högre utsträckning samarbeta i kampen mot talibaner och al-Qaida.
Än så länge har inte Obama gett några klara signaler om vilken sida han ställer sig bakom.
Många analytiker menar att utrikesminister Hillary Clinton och Obamas Afghanistan-sändebud Richard Holbrooke ställer sig bakom linjen att skicka fler soldater. Vad försvarsminister Robert Gates tycker är dock fortfarande oklart, men många analytiker menar att Gates röst kan väga tyngst av allas.
Från republikanskt håll är stödet för militärledningens begäran starkt. Senator John McCain har, tillsammans med flera andra hårdföra republikaner, vid upprepade tillfällen uppmanat Obama att gå militärledningen till mötes.
Med vissa undantag är dock demokraterna i kongressen betydligt osäkrare, och på senare tid har kritiken mot kravet på truppförstärkningar blivit allt tydligare.
Bland den amerikanska allmänheten tycks kritiken mot att skicka fler soldater ha ökat efter omvalet av den afghanske presidenten Hamid Karzai, eftersom det var omgärdat av omfattande valfusk.
John Kerry, ordförande i senatens utrikesutskott, skrev nyligen i Wall Street Journal att en förutsättning för att kampen mot upproret i Afghanistan ska lyckas är att landets trupper samarbetar med “en legitim och pålitlig regering”. Kerry skriver vidare att med tanke på det valfusk som omgärdade presidentvalet “så måste frågan ställas huruvida vi kan lyckas om vår partner är svag och betraktas med stor misstänksamhet från dess egna befolkning”.
De som vill skicka fler soldater hävdar dock att Washington inte har något val, eftersom “allt utom seger” i Afghanistan riskerar att få katastrofala konsekvenser för USA:s utrikespolitiska intressen inte bara i Afghanistan utan även i grannlandet Pakistan och i andra länder.
Den inflytelserika neokonservativa kolumnisten David Brooks skrev nyligen i New York Times att om talibanerna tar makten i Afghanistan så kommer det att hota regimen i Pakistan, skapa en regional kris, och i värsta fall leda till al-Qaida får tillgång till kärnvapen.
Eftersom både kongressen och flera av hans egna rådgivare är så splittrade i frågan så menar många bedömare att Obama troligen kommer att försöka hitta en kompromiss mellan ståndpunkterna. Det skulle betyda en truppförstärkning, men inte med så många som 40 000 nya soldater. Ett sådant beslut skulle ligga i linje med det presidenten tog i mars, då han godkände att ytterligare 17 000 soldater skickades till Afghanistan efter att militären begärt en förstärkning på 30 000 soldater.
