Bangkok, 081209 (IPS) – När Thailands konstitutionsdomstol beslutade att upplösa landets regering efter anklagelser om valfusk så bevisade man vilken makt organet besitter. Men kritiker ifrågasätter både domen och domstolen.
I tisdags i förra veckan bedömde de nio domarna i domstolen att partiet PPP och två mindre koalitionspartier inom regeringen genom en handfull partifunktionärer gjort sig skyldiga till politiska brott i samband med valet i december förra året.
Domen innebar att de tre partierna upplöstes samt att sammanlagt 109 politiker förbjuds att engagera sig inom politiken de kommande fem åren. Resultatet blev att regeringen föll samman.
Straffet innebär att ett stort antal människor berövas sina medborgerliga rättigheter genom en form av kollektiv bestraffning. Det ligger i linje med den konstitution som under förra året skrevs av den kommitté som hade tillsatt av den dåvarande militärregimen som tog makten i landet i september 2006.
Att jurister fått en sådan makt anses av en del bedömare vara en viktig utveckling för att kunna rädda den bräckliga demokratin i landet. Andra ifrågasätter dock om den hårda domen verkligen föregicks av en ordentlig juridisk utredning. Juristprofessorn Prasit Pivavatnapanich är särskilt kritisk till att domen avkunnades så snabbt av den eniga domstolen.
– Domstolen började redovisa sina domar inom en timme efter att förhandlingarna hade avslutats. Jag har aldrig sett något liknande någonstans i världen, säger Prasit, som är verksam vid Thammasat-universitetet i Bangkok.
Han säger att många bedömare nu ställer sig frågan varför domstolen hade så bråttom att meddela sitt besked – i synnerhet med tanke på att det handlade om något så viktigt som att upplösa politiska partier och frånta människor deras politiska rättigheter.
De märkliga omständigheterna kring domen har fått kritiker att ifrågasätta den mäktiga konstitutionsdomstolens omdöme.
– Vi undrar om de hade skrivit klart domen redan innan förhandlingen var klar, säger Prasit.
Det numera förbjudna PPP beskriver domen som en “juridisk kupp”. Detta var andra gången som konstitutionsdomstolen agerade hårt mot PPP efter att partiet vann valet i landet för ett år sedan. För bara ett par månader sedan fälldes den dåvarande partiledaren och premiärministern Samak Sundaravej för att ha tagit emot betalning i samband med att han agerat kock i ett tv-program. Konstitutionsdomstolens stora befogenheter hänger samman med en händelse i april 2006. Då krävde kung Bhumibol Adulyadej, som är högt vördad i landet, att domstolarna skulle agera för att få ordning på den röriga politiska situationen i landet. Kungens uppmaning kom efter flera månader av protester, då tiotusentals människor gått ut på Bangkoks gator för att protestera mot den dåvarande premiärministern Thaksin Shinawatras regering, som bland annat anklagades för korruption. Regeringen avsattes senare genom en militärkupp.
Tidigare samma år, i maj 2006, hade de dåvarande ledamöterna i konstitutionsdomstolen ogiltigförklarat resultatet efter ett kontroversiellt val som hölls i början av april. Den domen hyllades av akademiker och människorättsgrupper eftersom det ansågs vara en stor framgång jämfört med tidigare då domstolarna undvikit att agera i politiska frågor.
Men i samband med kuppen som avsatte Thaksin förblev landets domarkår tyst, och den militärregim som sedan tog makten kunde göra det utan protester från domstolarna.
Regimen kunde sedan, utan att domarkåren protesterade, bilda en särskild tribunal som åtalade Thaksins parti för de politiska brott som militärledarna ansåg att politikerna hade gjort sig skyldiga till.
I maj 2007 förbjöd tribunalen partiet TRT, och 111 politiker – däribland Thaksin, förbjöds samtidigt att verka politiskt de kommande fem åren.
Domen mot PPP, som var en efterföljare till TRT, är tydligt inspirerad av denna dom.
Människorättsgrupper är kritiska till den lag som gör det möjligt för konstitutionsdomstolen att upplösa partier med hänvisning till ett enskilda politiker gjort sig skyldiga till felaktigheter.
Pokpong Lawansiri, vid den regionala organisationen Asian Forum for Human Rights, menar att en lag som möjliggör sådana domar är “odemokratisk”. – Att störta en konstitutionellt framvald regering kan bara betyda början på problem, säger Pokpong Lawansiri.
