Washington, 081001 (IPS) – USA:s stora inflytande i resten av världen kan komma att minska i den pågående finanskrisens spår. Det hävdar flera amerikanska utrikespolitiska analytiker.
Mycket hänger dock på hur det går med det föreslagna krispaketet på 700 miljarder dollar, och om denna räddningsplan blir tillräcklig för att förtroendet för den amerikanska ekonomin och dollarn ska återupprättas. USA-dollarn har länge fungerat som en form av reservvaluta för omvärlden, vilket gett stöd till den amerikanska ekonomin som konsumerar betydligt mer än den producerar.
Finanskrisen kommer samtidigt som George W. Bushs avgående administration kommer att lämna ett rekordstort budgetunderskott efter sig, vilket kommer att drabba de amerikanska skattebetalarna. Många experter menar att krisen skadar USA:s möjligheter att fortsätta utöva sitt dominerande inflytande i omvärlden.
– Resten av världen betraktar nog inte den amerikanska finanskrisen och drar slutsatsen att de nu kan utmana USA:s styrka, säger Charles Kupchan, analytiker vid Council on Foreign Relations, och lärare vid Georgetowns universitet. – Men ur ett psykologiskt perspektiv tror jag att denna finanskris, tillsammans med Amerikas problem i Irak och Afghanistan, kommer att kosta i form av minskad respekt och vördnad inför USA:s styrka.
För bara några veckor sedan hävdade landets ledande säkerhetsanalytiker Thomas Fingar att USA kommer att förbli världens främsta stormakt även år 2025, men att “dess dominans kommer att ha minskat betydligt”. Fingar sa samtidigt till sina kollegor att den amerikanska säkerhetstjänsten att USA:s dominans i en allt snabbare takt skulle undergrävas inom “politik, ekonomi och kultur”.
Den analysen tycktes snabbt bli bekräftad då flera av landets ledande finansiella institutioner plötsligt föll samman. Värt att notera är också att flera av de utländska regeringschefer som samlats i New York för att delta vid öppningen av FN:s generalförsamling tycktes eniga om att de drastiska åtgärder som föreslagits av USA:s finansdepartement innebar slutet på den era av ohämmad kapitalism som Washington förespråkat under flera årtionden – ofta genom Världsbanken och IMF.
Michael Lind, på den Washington-baserade tankesmedjan New America Foundation, menar att den “angloamerikanska modellen” blivit svårt skadad av den pågående krisen.
.
– Befolkningen i Latinamerika, Mellanöstern och på andra platser säger nu antagligen att “amerikankerna har predikat denna den fria marknadens ideologi och titta vart det ledde, vi borde kanske satsa på en annan modell”, säger Lind.
I Afrika och Latinamerika har Kina på senare tid blivit en större aktör i fråga om bistånd och investeringar. Dean Baker, vid Centre for Economic and Policy Research, CEPR, menar att med tanke på att den kris som amerikanska banker nu upplever så är det mindre troligt att länder kommer att bege sig till New York för att skaffa finansiering och göra affärer.
Krisen kommer sannolikt även att leda till ett ökat missnöje med den nyliberala modellen hos den amerikanska befolkningen, samtidigt som man blir mindre villiga att göra ekonomiska uppoffringar för andra länder.
– Jag förväntar mig inte att USA kommer att förbli den stora anhängare av frihandel som man varit under flera föregående årtionden, säger Charles Kupchan. Kupchan menar att USA heller inte skulle kunna tänka sig att fungera som en sista räddningsplanka om andra länder drabbas av en stor finanskris, som den som inträffade 1997-1998.
– Jag tror knappast det. Vi har fullt upp med att lösa våra egna problem.
Landets kongress kommer säkert att vara frestade att minska på utgifterna. Och traditionellt impopulära satsningar, som utländskt bistånd – vilket USA använt som verktyg för att påverka andra länders politik, riskerar att få stryka på foten.
Det är mer osäkert om landets enorma försvarsbudget, som är den största enskilda utgiftsposten, kommer att bantas. Michael Lind menar dock att det är högst tänkbart.
– Om jag satt i Pentagon så skulle jag vara lika orolig som folket på investeringsbankerna. Snart kommer nedskärningar som var otänkbara för bara några veckor sedan att bli aktuella.
Kupchan menar dock att frågan om nationens säkerhet även fortsättningsvis kommer att stå högt i kurs – även om finanskrisen kommer att leda till krav på en mindre kostsam utrikespolitik.
– Det kommer troligen att höras en starkare röst från allmänheten om att det är dags för USA att sköta om sina egna problem i stället för att hantera andras.
