Washington, 080117 (IPS) – På tisdagen meddelade Pentagon att man skickar ytterligare 3 200 marinkårssoldater till Afghanistan. Detta understryker den amerikanska regeringens växande oro över talibanernas framfart. Men det stärker också känslan av att fronten i det över sex år långa “kriget mot terrorismen” nu är på väg att flyttas tillbaka till Sydasien.
I och med truppförstärkningen, som ska genomföras under de kommande tre månaderna, kommer det sammanlagt att finnas närmare 30 000 amerikanska soldater i Afghanistan. Det är fler än någon gång tidigare, men fortfarande betydligt färre än de 160 000 amerikanska soldater som tjänstgör i Irak.
Förstärkningen är ändå en bekräftelse på att USA:s och Natos trupper inte lyckats hejda upprorsgruppernas framfart i Afghanistan. Strax innan Pentagons beslut tillkännagavs genomförde en självmordsbombare ett terrorattentat mot ett lyxhotell i Kabul där minst sju människor dödades, däribland en norsk reporter som fanns på plats för att bevaka Norges utrikesministers besök i landet.
Men det är inte bara den oroliga situationen i Afghanistan som oroar Washington. I grannlandet Pakistan fortsätter den politiska turbulensen efter mordet på den tidigare premiärministern Benazir Bhutto. Dessutom har ett antal olika islamistiska milisgrupper i landet nyligen gått samman under befäl av en pakistansk talibanledare som står al-Qaida nära. Kärnvapenbestyckade Pakistan står därför numera högst upp på USA:s nationella säkerhetsagenda.
Påståendet att “Pakistan är världens farligaste plats” har under de senaste veckorna blivit något av en kliché i de utrikespolitiska samtal som utspelar sig i Washington. Strax innan mordet på Bhutto sa USA:s försvarsminister Robert Gates att “al-Qaida nu tycks ha vänt sig mot Pakistan” genom attacker på dess regering och befolkning. Mordet på Bhutto, samt tecknen på att Pakistans impopuläre president general Pervez Musharraf velat manipulera det kommande valet i landet, har dessutom förnyat den amerikanska debatten om vilka villkor USA bör ställa för det militära bistånd på närmare 1,5 miljarder dollar som Pakistan ska bli mottagare av under året. När försvarsdepartementet bara fyra dagar efter mordet på Bhutto meddelade att man godkänt en vapenaffär på 18 nya stridsflygplan till Pakistan var kritiken från vissa håll hård. Den kom bland annat från Joseph Biden, ordförande för senatens utrikesutskott, som argumenterade för att det militära biståndet borde villkoras och levereras tillsammans med krav på politiska reformer. Andra kritiker har pekat på de rapporter som gjort gällande att de elva miljarder dollar som USA har gett till Pakistan under de senaste fem åren främst har använts till inköp av vapen som är anpassade till ett eventuellt krig med ärkefienden Indien, snarare än för att bekämpa de allt starkare talibangrupperna i landet.
I takt med att oron har växt över de pakistanska talibanernas framfart, under ledning av Baitullah Mehsud – som av Musharraf blivit anklagad för mordet på Bhutto, samt den pakistanska arméns oförmåga att bekämpa dem, så har USA börjat överväga om man ska skicka in trupper över den afghanska gränsen för att slå till mot talibanerna i Pakistan. Ett sådant agerande riskerar dock att slå tillbaka mot USA, som redan nu har ett mycket dåligt anseende i Pakistan, samt mot de pakistanska ledare som skulle ställa sig bakom beslutet.
Musharraf har offentligt förkastat förslaget. Vid flera tillfällen tidigare har han dock godkänt att amerikanska stridsflyg utfört räder mot specifika mål i landet. Peter Berger, som är ansedd expert på regionen och al-Qaida, påpekar att en färsk opinionsundersökning visat att tre av fyra pakistanier motsätter sig en amerikansk intervention i landet. – Det skulle innebär ett politisk självmord för en pakistansk ledare att godkänna en sådan operation, säger han. Den amerikanska regeringen hoppas att valet i Pakistan nästa månad kommer att resultera i att de moderata och sekulära krafterna får majoritet i parlamentet, samt leder till ett större förtroende för statsmakten som blivit illa sedd under det senaste året då Musharraf kämpat febrilt för att hänga sig kvar vid makten. Dessutom hoppas Washington att truppförstärkningen i grannlandet ska bidra till en stabilisering av situationen i Afghanistan, men också få fler Natoländer att följa efter och skicka ytterligare truppförstärkningar. Av de 3 200 nya soldaterna ska en tredjedel användas för att utbilda den afghanska armén, medan resten ska skickas till landets södra delar för att tillsammans med bland annat brittiska och kanadensiska trupper bekämpa talibanerna.
