Bangkok, 080116 (IPS) – Den senaste veckans två bombdåd i de oroliga södra provinserna i Thailand visar att konfliken där i allra högsta grad är akut och något som landets nästa regering måste ta i tu med. De södra provinserna vid gränsen till Malaysia har en lång historia av separatistiska grupper och är hem för Thailands muslimska minoritet.
I måndags dödades åtta soldater i en avlägsen del av provinsen Narathiwat av en vägbomb. Efter att soldaternas fordon utlöst bomben besköts de av gärningsmännen och en av soldaterna halshöggs, enligt uppgifter från militären. På tisdagen var det civila i provinsen Yala som attackerades av misstänkta muslimska upprorsmän. Över 35 personer skadades då en bomb utlöstes strax efter gryningen i marknadsstaden Yala, uppger thailändska medier. Dessa två attacker är en del av konflikten i södra Thailand där thailändsk militär står mot muslimska rebeller. Den senaste konflikten i regionen är nu inne på sitt femte år och över 2 800 människor har dödats sedan ett arméläger attackerades av rebeller i januari 2004. Majoriteten av dem som dödats i konflikten var muslimer.
När konflikten utbröt i det till övervägande del buddistiska Thailand var Thaksin Shinawatra premiärminister. Hans regering har anklagats av kritiker för att ha underblåst konflikten genom att svara på de inledande våldet från extremisterna med mycket hårda metoder. Han införde bland annat ett undantagstillstånd som gav mycket stora befogenheter till landets militär. I september 2006 tvingades Thaksin bort från makten genom landets 18:e militärkupp. Juntan tillsatte en regering som antog en mer förhandlingsinriktad inställning till landets muslimska minoritet. Men eftersom militärens strategi har fortsatt så har detta inte förändrat mycket. Den 23 januari ska juntan lämna över makten till en civil regering, till följd av valen den 23 december. Veckans dödliga attack mot en militärpatrull är den värsta sedan mitten av 2007 – vilket kan tolkas som att militärregimens strategi mot upprorsmännen delvis har lyckats kväsa våldet. – Militären har lyckats penetrera de militanta gruppernas nätverk och har skyddat de urbana områdena i södern bättre, säger Panitan Wattanayagorn, expert på nationell säkerhet vid Chulalongkorn universitetet i Bangkok. – Det har skett färre samordnade attacker och de allmänna protester som tidigare arrangerades på uppmaning av militanta grupper har upphört, säger han. Panitan Wattanayagorn säger att antalet döda i konflikten i söder också har minskat från i genomsnitt tre per dag till 1,8. Han anser att detta är resultatet av den nya militära strategi som infördes förra året.
Men militärregimen har inte lyckats vinna någon sympati från de muslimska invånarna i den södra regionen. Fortfarande rapporteras om övergrepp mot civilbefolkningen och en lika utbredd rädsla för militären bland befolkningen som under Thaksins tid vid makten. – Militären har misslyckats med att få stöd från lokalbefolkningen. Muslimerna ser inte soldaterna som beskyddare utan som våldsutövare, så var det även före kuppen, säger Sunai Phasuk, thailändsk utredare för människorättsorganisationen Human Rights Watch.
Han berättar att vissa muslimska thailändare säger att det i dag är värre i de södra provinserna än under Thaksins tid.
– Anklagelser om att militären griper unga muslimer och förhör och torterar dem för att få information om rebellernas nätverk i byarna och städerna skärper motsättningarna. Stämningen mellan den muslimska befolkningen och armén är spänd, säger en människorättsaktivist som arbetar i södra Thailand. Det förekommer också uppgifter om buddistiska miliser med kopplingar till militären som verkar i de tre provinserna och dessa uppgifter spär på oron bland den civila muslimska befolkningen. En attack som misstänks ha utförts av en sådan grupp genomfördes 2007 mot en muslimsk by. Angriparna anlände till byn klädda i mörka uniformer och besköt en grupp unga män som satt i närheten av en moské. Fem tonåringar dödades under räden. Sådana våldsdåd som skett under juntans tid vid makten har ökat klyftan mellan de buddistiska och muslimska invånarna säger experterna. – Misstänksamheten har ökat och människor känner sig mer sårbara och undviker att besöka områden de tidigare reste till. säger Worawit Baru, professor i malay-studier vid Prins Songkhla-universitetet i Pattani, en av de oroliga provinserna. – Lösningen på detta måste bli politisk, där civilbefolkningen får en roll i att bygga upp den lokala politiken som militären ska följa, säger han till IPS. Dagens konflikt i södra Thailand har djupa rötter. De tre södra provinserna var en gång i tiden del av kungadömet Pattani som annekterades av Siam, som Thailand hette då, 1902. Den muslimska befolkningen i provinsen har sedan dess i perioder anklagat det thailändska styret för kulturell, språklig och ekonomisk diskriminering. På 1960-talet uppstod muslimska separatiströrelser som var aktiva fram tills 1980-talet. Dessa grupper slogs för bildandet av en oberoende stat och en av de viktigaste rebellgrupperna var Pattani United Liberation Organisation, Pulo. De nuvarande upprorsgrupperna i södra Thailand verkar vara mer religiöst motiverade än tidigare generationers rebeller. I provinserna delar vissa grupper ut broschyrer där muslimer uppmanas att köra ut icke-troende från regionen.
