Tokyo, 070202 (IPS) – För två år sedan gjorde den 34-åriga ensamstående mamman något hon tidigare trott att hon aldrig skulle kunna göra – hon stal pengar från en väns plånbok.
Kvinnan, som vill vara anonym, dömdes till fängelse för att ha stulit motsvarande drygt 1 000 kronor och släpptes först efter fyra månader. Hon berättade nyligen för reportrar om sitt liv tillsammans med sin åttaårige son under tiden före brottet – ett liv som enligt kvinnan var en ständig kamp för överlevnad.
Trots att kvinnan hade två deltidsjobb och arbetade över tolv timmar om dagen var hennes månadsinkomst inte högre än motsvarande 5 500 kronor, vilket knappt räckte till att betala hyra och de vardagliga utgifterna.
– Efter nästan ett års kamp för att få ihop det började jag förlora hoppet. När jag såg plånboken bredvid mig blev jag som en robot och tog pengarna. Jag var desperat, sa hon.
– Under dagarna innan jag greps var min son tvungen att sudda ut anteckningarna i sina skolböcker för att kunna fortsätta att använda dem, för jag hade inte råd att köpa nya åt honom.
Experter som IPS har talat med menar att kvinnans historia inte är ovanlig, trots att Japan är det andra rikaste landet i världen.
– Det är hög tid att regeringen erkänner att fattigdomen är ett problem i Japan, och vidtar åtgärder för att bekämpa den, säger Tsuyoshi Inaba, chef för hjälporganisationen Moyai som arbetar med hemlösa i Tokyo. Även om den japanska regeringen erkänner att de arbetande fattiga finns, saknas faktaunderlag om hur omfattande problemet är och vilka sociala konsekvenser det får – något som enligt aktivister beror på statens förnekelse och arrogans.
Men i takt med att fattigdomen breder ut sig och brottsligheten ökar i låginkomstsektorn har landets medier i ökande grad belyst detta samhällsproblem, i hopp om att det ska sporra regeringen att ta itu med frågan.
Enligt polisens statistik begick personer över 65 år hela 42 000 stölder och rån under år 2005, vilket är sex gånger så många som registrerades år 1991.
Statistiken visar att majoriteten av dessa brottslingar var äldre män med årsinkomster på mindre än motsvarande 140 000 kronor. Japans fattigdomsgräns går vid en årsinkomst på motsvarande 210 000 kronor.
Undersökningar har också visat att nästan alla var gravt skuldsatta sedan de förlorat sina jobb eller företag.
En 78-årig man som greps för att ha stulit morötter på ett snabbköp sa till pressen att hans pension låg på motsvarande strax under 4 700 kronor, varav nästan 2 000 gick till hyra varje månad, och att han hade skulder som han betalade av med motsvarande nästan 1 300 kronor i månaden.
För att klara sig var han tvungen att bo utan värme och odla sina egna grönsaker, och han hade aldrig råd att gå ut för att träffa vänner.
En av dem som kämpar för bättre socialt skydd för Japans växande skara fattiga är juristen Junko Ohno. Hon menar att bristen på både statligt och privat stöd kan komma att ytterligare förvärra situationen. Av alla dem som har laglig rätt till socialbidrag får bara 20 procent bidraget, enligt Junko Ohnos beräkningar. Detta får en rad följdkonsekvenser, som att fattiga utnyttjas av skrupelfria företag och mellanhänder som betalar dem för att exempelvis ingå skenäktenskap med utlänningar som söker visum i Japan.
Polisen avslöjade nyligen också en kriminell liga som bestod av män som tvingade hemlösa att gå till de sociala myndigheterna och ansöka om bidrag. När de hemlösa fick pengar utbetalda la ligan beslag på dem och lämnade de hemlösa med mindre än tio procent av summan.
– De fattiga är väldigt utsatta, eftersom de sällan får statligt understöd och är socialt marginaliserade. De har ingenstans att vända sig när de hamnar i svårigheter, vilket är ett av huvudskälen till att de begår brott, säger Junko Ohno till IPS.
Sociologiprofessor Ryuichiro Matsubara, verksam vid Tokyos universitet, säger att framväxten av Japans arbetande fattiga kommer ur landets snabba anpassning till globaliseringen, som började under den förre premiärministern Junichiro Koizumis tid vid makten. – Den förra regeringen förändrade skattesystemet på ett sätt som har skapat en väldigt rik klass och en väldigt fattig. Det har lett till att vi har sett en snabb tillströmning av lågprisvaror, och framväxten av ett klassamhälle, säger Ryuichiro Matsubara.
Matsubara menar att Japan är mitt i en utveckling där de rika blir allt rikare och de fattiga tvingas flacka mellan olika jobb, vilket gör att deras liv aldrig blir ekonomiskt stabila.
– Japanerna måste i dag sälja sitt arbete till ett pris som matchar arbetsinkomsterna i svagare ekonomier som Kina och Indien, säger han, och tillägger att denna situation medverkar till att antalet arbetande fattiga kommer att fortsätta att öka i Japan. Aktivister kräver att genomlysande undersökningar av låginkomstgrupperna i landet ska genomföras omgående. En bra början vore om regeringen började med att samla in tillförlitliga fakta om denna samhällssektor, menar de.
