Mexico City, 070201 (IPS) – Biskopen Felipe Arizmendi i den mexikanska delstaten Chiapas menar att Vatikanen – som har belagt honom med restriktioner – har missförstått hans avsikter och är okunnig om de särskilda livsomständigheter som hans församling lever under.
– Jag beklagar missförståndet med påven, men vi kommer att fortsätta att hålla fast vid att vad vi försöker skapa här är inte en fristående kyrka, utan en kyrka som respekterar ursprungsbefolkningens villkor och vilja, säger Felipe Arizmendi till IPS.
Enligt den katolska kyrkan i Rom har det uppstått “ideologiska problem” i pastoratet San Cristóbal de las Casas där Arizmendi verkar. Detta för att Arizmendi, enligt Rom, uppmuntrat bildandet av en självständig kyrka. Med anledning av detta förnyade Vatikanen nyligen ett förbud mot att biskopen viger nya diakoner ur ursprungsbefolkningen.
En av orsakerna till förbudet, som utfärdades mot Arizmendi redan år 2001, var att ursprungsbefolkningen enligt Vatikanen verkade sakna “gedigen och balanserad utbildning”.
I ett brev till Arizmendi, som också publicerades i det senaste numret av den katolska bulletinen Notitiae, kräver kardinal Francis Arinze att biskopen i San Cristóbal rättar till de “allvarliga dogmmässiga och prästerliga tvetydigheterna” i sitt arbete.
– Vi har redan förklarat oss flera gånger, och också förändrat oss, men Vatikanen förstår oss inte. Vi kommer att fortsätta att försöka tala för vår sak, även om jag vet att avståndet och våra olika verkligheter inte underlättar vår kommunikation, säger Arizmendi.
Arizmendi efterträdde Samuel Ruiz som biskop i San Cristóbal i maj år 2000. Också Ruiz kritiserades upprepade gånger av Vatikanen, då för sina befrielseteologiska drag. Lokalbefolkningen kallade Ruiz för den “röda biskopen”. Arizmendi, som alltid talar högt om sina åsikter om fattigdomen och de människorättskränkningar som ursprungsbefolkningen tvingas utstå, säger att han mest av allt vill att Vatikanen lyfter förbudet mot att viga personer ur ursprungsbefolkningen till diakoner.
– Det finns 330 stycken sådana i dag, men många är gamla och sjuka och oförmögna att arbeta för kyrkan, så vi skulle behöva viga omkring 200 till, säger han.
San Cristóbal de las Casas ligger i Mexikos fattigaste delstat. Där bor en och en halv miljon människor, varav den övervägande majoriteten är ursprungsfolk. Det finns få vägar, och de som är farbara är i mycket dåligt skick. I ett sådant område räcker inte de 330 diakoner och 84 präster som kyrkan i dag har, menar biskopen. Diakoner står ett steg under präster i den kyrkliga rangordningen. De kan bistå vid religiösa sakrament, som vid nattvarden, och utföra missionsarbete i katolska kyrkans namn. I motsats till präster har de rätt att vara gifta..
Religionsexperten och kolumnisten Bernando Barranco anser att Vatikanens förbud egentligen handlar om att de katolska myndigheterna oroar sig för att det kan finnas förbindelser mellan delar kyrkan och rebellerna i den zapatistiska gerillan EZLN. Också de principer om ursprungsbefolkningens rättigheter som kyrkan i San Cristóbal tillämpat i 50 år kan vara en del av förklaringen till Vatikanens missnöje, tror Barranco.
Flera personer ur ursprungsbefolkningen, som tidigare verkade som katolska missionärer är nu kända ledare för EZLN. Zapatisterna tog upp vapnen i Chiapas i januari år 1994 men la ned dem igen en vecka senare, för att istället agera som en ickevåldsgrupp som kämpar för politisk förändring och ursprungsfolkens rättigheter i Mexiko.
Under Samuel Ruiz 40 år som biskop uppmuntrade han ursprungsbefolkningen att organisera sig socialt och kräva bättre levnadsförhållanden. Zapatisterna byggde sitt uppror på detta arv, trots uttryckligt motstånd från biskopsdömet.
Vatikanen la dock en stor del av skulden på Ruiz och satte stopp för hans vigningar av diakoner ur ursprungsbefolkningen. Arizmendi, som fortsatt längs samma teologiska linje som Ruiz följde, har alltså ålagts samma förbud, men fortsätter att kräva att det hävs.
I Chiapas nomineras diakonerna av ursprungsfolkens lokala råd, men biskopen har sista ordet. Antalet diakoner i San Cristóbal är fler än i Mexikos övriga stift, och Vatikanen anser att de är för många.
Enligt Arizmendi visar dock denna åsikt att Vatikanen saknar insikt om hans diakoners verklighet, där många orter är isolerade och där det saknas ordentliga vägar.
Arizmendi menar att den snabba framväxten av andra (protestantiska) religiösa samfund bland ursprungsbefolkningen beror på underskottet av katolska ämbetsmän, däribland diakoner, i området.
