Beirut, 060818 (IPS) – Nu när striderna är över och många libaneser börjat återvända hem hamnar fokus på hur landets infrastruktur och ekonomi ska kunna återställas. Kostnaderna för kriget uppskattas till över fem miljarder dollar – nästan en fjärdedel av Libanons BNP.
Regeringen uppskattar att enbart skadorna på landets infrastruktur kommer att kosta över 2,5 miljarder dollar. Många libaneser berättar att deras företag har gjort stora förluster, men att de hoppas kunna komma på fötter igen efter kriget – precis som de har gjort tidigare. 40-åriga Rima, som inte vill uppge sitt efternamn, äger en chockladaffär i distriktet Hamra i västra Beirut. Hennes inkomster rasade med 80 procent under det månadslånga kriget men hon vägrade att stänga affären.
– Man måste ge människor omkring en ett visst mått av stabilitet – att vad som än händer så håller man öppet, säger hon.
– Men varför – till vilket pris? All den här förstörelsen. Hur många gånger ska Libanon behöva betala för det? Det är det som krossar mitt hjärta.
Libaneserna hade arbetat hårt med att återuppbygga landet efter det 15-åriga inbördeskriget som tog slut 1990. En hel del av det nybyggda är nu slaget i spillror än en gång.
– Vi talar om vägar, flygplatser, hamnar, elverk och skolor, säger Dunia Kabbani, som arbetar på Libanons råd för återuppbyggnad och utveckling. Hon tillägger att även den privata sektorn har drabbats hårt. – De närmaste sex månaderna kan vi komma att ställas inför ökad arbetslöshet och vissa företag kanske måste stänga. Och vi kommer att vara tvungna att arbeta hårt, inte bara med att återuppbygga de fysiska skadorna, utan också med att bygga upp Libanons trovärdighet och skicka ett positivt budskap till omvärlden att Libanon är värt att investera i, säger hon. Vissa ekonomer hävdar att ytterligare minst 2,5 miljarder dollar har gått förlorade på grund av minskad produktion och förlorade skatte- och turistinkomster. Turismen har kommit att stå för omkring 20 procent av landets inkomster. I år väntades över 1,5 miljoner turister, men kriget förintade de planerna.
Nizar Alouf, delägare till Hotel Riviera och Riviera Yacht Club i Beirut, säger att hans företag har förlorat nästan tre miljoner dollar. Hotellet var helt tomt under kriget, och på båtklubben bodde bara ett fåtal lokalinvånare. – Vi har förlorat hela säsongen. Nu måste vi börja om från början igen med att bygga upp en kundkrets och övertyga människor om att komma till Libanon. Ärligt talat så har jag helt och hållet fått nog, säger han. Kostnaderna för kriget kommer att ytterligare öka Libanons utlandsskuld, som redan innan låg på nästan 40 miljarder dollar. Länder som Saudiarabien och Kuwait har lovat biståndpaket till Libanon. Tunisien har sammankallat ett toppmöte för arabländerna och Sverige har organiserat en givarkonferens som ska gå av stapeln den 31 augusti. 60 länder och biståndsorganisationer väntas delta på konferensen. Ibrahim Kanan, kristen medlem i det libanesiska parlamentet, menar att Israel bör hållas som ansvarig för skadorna. – Libanons regering, samhällets stukturer och infrastrukturen slogs sönder av kriget. Vem ska betala för det? Om vi ser till förnuftet och till internationell lag så bör den angripande parten bära ansvaret. Israel är ansvarigt. – Och vi anser också att det internationella samfundet, som inte agerade direkt, bär ansvar, säger han. Andra följder av kriget är ännu oklara. Exempelvis kan vissa av de människor som flydde utomlands under kriget komma att låta bli att återvända, vilket kan leda till brister på den libanesiska arbetsmarknaden.
