Sökes: sjukvård anpassad till ursprungsfolkens kulturer

Genève, 060529 (IPS) – Den alarmerande dåliga hälsan i Bolivia beror på att den dominerande sjukvårdsmodellen ignorerar samhällets traditionella kulturer. Det menar landets hälso- och sjukvårdsminister Nila Heredia, som i dagarna besöker i World Helth Assembly i Genève.

Hälsoministern deltog i en debatt anordnad av Partnerskap för mödrars, nyföddas och barns hälsa, ett internationellt initiativ som har stöd av Världshälsoorganisationen, WHO, och har för avsikt att hjälpa till att uppnå millenniemålet om att avsevärt reducera mödra- och barndödligheten till år 2015.

Den statliga sjukvårdsförsäkringen i Bolivia ger gratis sjukvård åt barn upp till fem år och åt kvinnor från det att de blivit gravida fram till sex månader efter förlossningen. Men en utvärdering av sjukvårdsförsäkringens spridning år 2004 visar att 93 procent av de nyfödda som fått vård inom ramen för försäkringen lever i städerna, medan bara sju procent kommer från landsbygden. – Det har skett förbättringar i barn- och mödravården under de senaste åren, men många kvinnor väljer ändå att inte söka sig till sjukvården i samband med till exempel förlossningar, säger Heredia, som ingår i president Evo Morales vänsterregering. Det finns enligt Heredia flera orsaker till att många kvinnor inte vänder sig till vården.

– I många kulturer är en födsel något som hela familjen samlas omkring. Det är en händelse som tillhör familjen, inte en läkare eller en sjuksköterska. Den är också laddad med symboler. Placentan, eller moderkakan, anser man till exempel viktig att ta tillvara på. Den ska begravas på ett speciellt sätt, för att säkra barnets överlevnad. Men medicinskt sett är moderkakan oanvändbar, så på sjukhusen slängs den bort. Det är oacceptabelt för många ur ursprungsbefolkningen. En internationell jämförelse av barn- och mödravård från år 2001 visar att Bolivia ligger på näst sista plats i Latinamerika – bara Haiti kommer efter. Varje år dör 31 av 1 000 spädbarn i Bolivia, 75 av 1 000 barn dör före sin femårsdag och av 100 000 kvinnor dör 234 under förlossningen.

– Statistiken bevisar att situationen är alarmerande, säger Heredia.

Ett hinder som måste överkommas på vägen mot bättre sexuell och reproduktiv hälsa är förbudet mot abort och katolska kyrkans motstånd mot alla förslag som syftar till att liberalisera abortlagarna.

– Demoniseringen av kvinnor som behöver eller vill göra abort måste upphöra, säger Heredia. Detta är en viktig fråga att ta itu med, för abortlagstiftningen hindrar i dag kvinnor från att själva välja när och hur de ska bli mödrar.

Förväntningarna på Morales regering, som tillträdde i januari i år, har varit höga, men resultaten på sjukvårdsområdet lever inte upp till dem. Det beror enligt Heredia, som också är universitetsprofessor och framstående människorättsaktivist, på att man importerat modeller för hälso- och sjukvård som inte alls tar hänsyn till de lokala värderingarna och sederna.

– Vi har en annan syn på hälsa än den som är dominerande. Istället för att fokusera på sjukdom, sjukhus och patienter tar majoriteten av vår befolkning fasta på hur man skapar förutsättningar för att ha god hälsa. Det handlar mer om ett sätt att leva än att forcera god hälsa med hjälp av olika produkter, säger Heredia.

Istället för att alliera sig med läkemedelsindustrin och dess värderingar bör läkare i Bolivia ta till sig ursprungsfolkens syn på födslar, menar hälsoministern.

– En förlossning är i grunden inte en medicinsk procedur utan något friskt och naturligt. Den sjukvårdspersonal som finns med när en kvinna föder barn ska vara där för att underlätta hennes arbete. 60 procent av befolkningen i Bolivia består av olika ursprungsfolk. Man räknar med att det finns ungefär 30 olika kulturella identiteter, etniska grupper och nationer inräknade. De största är aymara, quechua och guaraní, vilka alla har sina egna kunskaper, traditioner och seder.

För att sjukvården i Bolivia ska fungera bättre vill hälsoministern förändra utbildningen av sjukvårdare så att undervisning om de olika ursprungsfolkens traditioner ingår.

Därtill behöver man inför framtiden ändra på det faktum att ursprungsfolken sällan ens kan göra sig förstådda när de söker vård, eftersom majoriteten av sjukvårdspersonalen inte talar deras språk.

Gustavo Capdevila

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *