New Delhi, 060227 (IPS) – Motståndet mot den indiskfödde stålmagnaten Lakshmi Niwas Mittals bud på stålbolaget Arcelor har lett till samma anklagelser om protektionism som ofta hörs när investerare från utvecklingsländer får problem i sina försök att köpa upp västerländska bolag.
Men den här gången hörs även anklagelser om rasism, från ingen mindre än Indiens handelsminister, Kamal Nath.
Mittal, som leder världens största stålproducent Mittal Steel, har träffat den franska finansministern Thierry Breton, som har varit kritisk till affären. Från franskt håll uttrycktes oro över vad Frankrike och Arcelor kallar ett fientligt bud, och de franska politikerna menade att budet kan vara negativt för Arcelors cirka 25 000 franska arbetare. Den indiske handelsministern Kamal Nath sa tidigare i februari till Financial Times att investerare inte ska “bedömas efter sin hudfärg”, och hotade med motåtgärder.
– Om man ska ta hänsyn till ägarens hudfärg, nationalitet eller vilket pass han har, så måste vi göra nya definitioner av “nationell behandling”, sa Nath.
Nath sa också att den indiska regeringen var bekymrad över Europas reaktion på budet, och att den skulle ta upp frågan med EU:s handelskommissionär Peter Mandelson.
Den franska reaktionen har lett till anklagelser om att Frankrike vill att dess egna företag ska utöka sin verksamhet i andra delar av världen, samtidigt som man vill skydda sina egna företag från utländska uppköp. Men i Indien är många skeptiska till Naths uttalanden.
“Kamal Nath har ingen juridisk eller moralisk anledning att protestera å Mittals vägnar. Även om Mittal är indisk medborgare så är företaget inte indiskt. Mittal Steel är baserat i Rotterdam och styrs från London. Det här uppköpsförsöket är därför enbart en europeisk affär”, skriver ekonomikrönikören Prem Shankar Jha i veckotidningen Outlook.
Samtidigt menar dock även Jha att det finns “en tillräcklig ton av rasism i en del uttalanden för att indier ska bli förnärmade”.
Enligt tidningen Forbes är Mittal världens tredje rikaste person. I indisk media har han på senare tid mest uppmärksammats för den enorma bröllopsfest som han höll för sin dotter förra året. Banketten hölls på Versaillesslottet, och hela bröllopet sägs ha kostat mer än 400 miljoner kronor.
Mittal betalar inte skatt i Indien och hans företag finns till största delen utanför landet. Ekonomen Surjit Bhalla, chef för hedgefonden Oxus Investments menar att reaktionerna inte har något med rasism att göra.
– Det har med protektionism och monopol att göra. Arcelors ledning skulle ha reagerat på exakt samma sätt om budet kom från ett företag som leddes av en vit engelsman som av en brun engelsman som Mittal. Bhalla menar att industriländerna håller på att tappa till utvecklingsländerna, och att det ger upphov till ökad protektionism. – Jag är inte förvånad över Frankrikes reaktion. I vissa hänseenden är Frankrike i dag mer protektionistiskt än vad Sovjetunionen var under sin storhetstid. Det finns också en historisk rivalitet mellan Mittal Steel och Arcelor som spelar in. Och faktum kvarstår att om det “fientliga” budet lyckas skulle det skapa ett enormt internationellt stålmonopol. I mars 2005 tog Mittal Steel platsen som världens största stålproducent från Arcelor. Arcelor har tittat på Asien och Afrika – förutom Central- och Östeuropa – för möjliga uppköp som skulle kunna föra bolaget tillbaka till förstaplatsen bland världens ståltillverkare.
