Bangkok, 060227 (IPS) – “Inga förbättringar över huvud taget.” Så lyder domen från FN:s människorättsrapportör till Burma, Paulo Sergio Pinheiro, som i sex år har utrett brott mot de mänskliga rättigheterna i militärjuntans Burma.
I sin slutrapport, som ska presenteras för FN:s människorättskommission i april, skriver han om situationen för landets 1 144 politiska fångar. Sedan december 2005 har Internationella Röda Korskommittén ICRC inte fått besöka fångarna, som enligt rapporten utsätts för tortyr och behandlas illa. Pinheiro själv har inte tillåtits att resa till Burma sedan 2003. Behandlingen av fångarna har lett till att över 90 personer har dött i fängelserna de senaste 17 åren. Mellan maj och december förra året dog fyra fångar, troligen på grund av “tortyr eller brist på medicinsk behandling”, står det i Pinheiros rapport.
Bland de som fängslats för sin politiska övertygelse finns journalister, redaktörer, författare, poeter, parlamentariker, munkar, ledare för Burmas etniska minoriteter och medlemmar av oppositionspartiet NLD.
– Förhållandena inne i fängelserna har inte förändrats de senaste sex åren, säger Zarny Win på Förbundet för politiska fångar, AAPP, som består av före detta politiska fångar som lever i exil. – Att de hindrat ICRC från att besöka fångarna kommer att försämra situationen eftersom fångarna alltid väntar på ICRC:s delegationer för att få en chans att tala om sina problem, säger han. Enligt den nya FN-rapporten kan politiskt aktiva gripas för i princip vad som helst.
I oktober 2005 greps exempelvis 17 medlemmar av oppositionens ungdomsförbund anklagade för att utan tillstånd ha sovit i bekantas hus. I Burma finns en lag som kallas för “hövlighetslagen” enligt vilken en person måste söka tillstånd hos de lokala myndigheterna för att övernatta hos någon annan. Ett annat exempel från rapporten är att en dokumentärfilmare greps för att “illegalt ha ägt en fax”. Innehav av faxmaskiner, videokameror, modem och satelitantenner är illegalt i Burma. Överträdelse kan straffas med 15 års fängselstraff, enligt rapporten. Sedan oktober 2004 måste också varje tidning och tidskrift godkännas av statliga censorer före tryck. 2005 skärptes lagen – nu gäller censuren även dödsrunor.
Pinheiro har besökt Burma sex gånger under sitt uppdrag, innan han hindrades från att resa in i landet. Han menar att ingen förbättrig heller har skett vad gäller regimens utnyttjande av tvångsarbetare eller dess attacker mot etniska minoriteter och kvinnor. Många av dessa övergrepp utförs av landets militär.
Utlovade politiska reformer har heller inte inletts. Militärjuntan låter fortfarande inte oppositionsledaren Aung San Suu Kyi verka fritt. Hon har tillbringat tio av de senaste 16 åren i husarrest.
Burmas militärregim grep makten i landet 1962 genom en kupp. Pinheiros mycket kritiska rapport väntas ge tyngd till kraven om hårdare påtryckningar mot Burma. En koalition av parlamentariker inom den sydostasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN, där Burma är medlem, hör till de som kräver hårdare tag.
– Väntetiden är över. ASEAN bör trycka på, på alla nivåer, för förändringar, säger Teresa Kok, malaysisk parlamentariker. Om Burmas regim inte ger med sig bör landet uteslutas ur ASEAN, menar hon.
