Hjälpinsatser efter tsunamin gynnar främst storföretagen enligt lokala organisationer

Bryssel, 050718 (IPS) – Biståndspengar ämnade till offren för tsunamikatastrofen i Indonesien och Sri Lanka har inte alltid nått fram till de drabbade. Istället har biståndet använts till att främja näringslivets intressen. Den kritiken kommer nu från lokala organisationer.

Representanter från de drabbade ländernas fiske- och jordbruksnäring samt lokala organ mot korruption menar att hjälpinsatserna varit kantade av stora problem. Kritiken handlar bland annat om bristande koordination och att byråkratin varit toppstyrd, samt att de lokala befolkningarna inte fått delta i utformningen av insatserna. Representanterna vädjar nu till EU att som främste biståndsgivare ta ansvar för att biståndspengarna används mer effektivt. I samband med ett besök i Bryssel i förra påpekade delegater från Sri Lanka och för att hundratusentals människor fortfarande lever under “desperata” omständigheter och i total ovisshet om sin framtid. De menar att hjälpinsatserna ännu inte nått fram till delar av de drabbade befolkningarna.

Sarath Fernando, generalsekreterare för Sri Lankas rörelse för mark- och jordbruksreformer, menar att människor i många fall förvandlats till passiva och underlydande mottagare av hjälp, samt att man i biståndsinsatserna inte tagit hänsyn till befolkningens behov eller problem. Samtidigt säger Fernando till IPS att återuppbyggnaden av landet kommit att utnyttjas av regeringen för att genomdriva planer som aldrig förankrats hos de lokala befolkningarna.

– Och de är inte riktade till de hårdast drabbade grupperna, säger Fernando. Dit hör människor som arbetar i fiskerinäringen. Men en av de saker som oroar Fernando allra mest är att den arbetsgrupp som tillsattes för återuppbyggnaden av landet, kallad Tafren, domineras av mäktiga lokala affärsmän.

– Där finns inga representanter för de drabbade människorna eller några av organisationerna som arbetar i de katastrofdrabbade regionerna, säger han.

I arbetsgruppen finns heller inga forskare eller andra experter som har tidigare erfarenhet av liknande arbete påpekar Fernando.

Han menar att återuppbyggnaden utnyttjats för att ge stöd åt de stora företagen och turistindustrin, utan hänsyn till de människor som drabbades av katastrofen.

Fernando säger bland annat att fattiga folkgrupper tvingats bort från landets kuster för att bereda vägen för stora hotellbyggen. Direkt efter flodvågskatastrofen meddelade landets regering att människor inte skulle bygga upp sina hus precis vid kusten, men enligt Fernando är inte det främsta skälet för det att man vill skydda befolkningen. – Staten försöker inte skydda fiskarfamiljerna, utan tvingar oss att bereda plats för turismen. Att arbeta för lyxturism verkar vara en av de främsta drivkrafterna för Tafren, säger han.

Tillsammans med representanter för flera andra organisationer från Sri Lanka och Indonesien vädjar Fernando till EU att se till att biståndet når fram till de värst drabbade människorna, samtidigt som representanter för de lokala befolkningarna och deras organisationer får delta i planerandet av återuppbyggnaden. Människor från hela världen bidrog mycket generöst efter tsunamikatastrofen den 26 december förra året. Men återuppbyggnaden i de svårast drabbade regionerna har gått långsamt och många tusen människor har förblivit hemlösa. Många lokala organisationer från Sri Lanka och Indonesien menar att de pengar som nu används för att bygga upp länderna igen inte kommer att lösa några av de långsiktiga problemen. I ett pressmeddelande som släpptes i samband med besöket i Bryssel skriver grupperna att de akuta problemen i deras hemländer bara kan lösas genom “folkliga processer” som grundas på att alla resurser som utlovats åt de drabbade folken även tillhör befolkningen.

Stefania Bianchi

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *