Kathmandu, 050404 (IPS) – Rebellerna i Nepal utlyste i helgen en elva dagar lång transportstrejk för att sätta huvudstaden Kathmandu under blockad. Flera lastbilar har antänts på huvudleden in mot staden.
Landets armé har förstärkt sina trupper längs den motorväg som binder samman huvudstaden med landsbygden. På söndagen meddelade en armétalesman att man eskorterat närmare 800 fordon in och ut ur Kathmandu i ett försök att hålla förbindelserna öppna. För arméns del är det tur att den maoistiska gerillan, som stridit för en republik sedan 1996, bara utlyst en elva dagar lång blockad. Enligt analytiker hade en längre strejk inneburit svårigheter för den redan hårt pressade armén att behålla kontrollen längs motorvägarna, eftersom militärens lager av ammunition är på upphällningen. En arméofficer som vill förbli anonym erkänner att landets militär bara har utrustning för fyra månader framåt. Detta räcker troligen till att bekämpa blockaden men är helt klart otillräckligt för att i ett längre perspektiv kunna hålla tillbaka maoisterna. Av det skälet såg många statliga representanter i Kathmandu fram emot besöket från den kinesiske utrikesministern Li Zhaoxing, eftersom man hoppades på ökad militär hjälp till den hårt ansatta rojalistiska armén. Den kinesiske utrikesministern reste dock igen den 1 april utan att ha givit några löften om hjälp med vapenleveranser.
Och därigenom tycks kineserna ha grusat förhoppningarna för den kungliga regimen i Nepal. Zhaoxings två dagar långa besök kom samtidigt som Nepal befinner sig i en djup kris – förvärrad av maoisterna och kung Gyanendras kupp den första februari. Nepals närmaste vänner – Storbritannien, USA och EU, har alla kritiserat kuppen och det undantagstillstånd som infördes av kungen. Indien och Storbritannien har dessutom stoppat det militära biståndet till regimen av rädsla för att vapnen skulle komma att användas mot demokratiaktivister. USA, som bidragit med 20 000 gevär till armén, har också avstått från fler militära sändningar. Dessa tre länder är de viktigaste för arméns vapenleveranser. Kungens regering har därför försökt hitta nya leverantörer för att täcka arméns omedelbara behov. Kina och Pakistan har varit två länder som figurerat i diskussionen. Generaler hade tidigare läckt ut en rapport till en lokal tidning där det påstods att Kina godkänt att bygga en ammunitionsfabrik som skulle tillverka kulor till de amerikanska och indiska vapen som armén använder i kampen mot gerillan. Vissa analytiker menar att en del av regimens åtgärder – som att Dalai Lamas kontor i Kathmandu tvingades stänga i januari – öppnade dörren för ett ökat samarbete från kinesiskt håll. Men efter Zhaoxings besök var budskapet att inga militära frågor hade diskuterats. – Zhaoxings vägran att tala om militär hjälp tyder på att Kina inte vill riskera sitt internationella anseende genom att militärt stödja en regim som många viktiga länder vänt sig emot, säger en säkerhetsanalytiker som inte vill bli citerad med namn. Däremot tycks kineserna ge landets kung fortsatt politiskt och moraliskt stöd. Zhaoxing bjöd exemplevis in kung Gyanendra för att hålla ett anförande vid ett ekonomiskt toppmöte i staden Boao senare denna månad. Detta kan reta både Indien och länderna i väst, men väcker sannolikt inte samma bestörtning som om Peking valt att leverera vapen till regimen i Kathmandu. Samtidigt hotar en allt större fara i landet, enligt säkerhetsanalytikern. Om inte armén får nya vapenleveranser kan resultatet enligt denne bli att armén regerar med ökad brutalitet och att allt fler människorättsbrott begås.
