Washington, 031003 (IPS) – De länder som vägrar att skriva under avtal med USA om att inte lämna ut amerikaner till internationella brottmålsdomstolen ICC kan förlora nära 90 miljoner dollar i militärt bistånd.
Den amerikanska administrationen har redan minskat det militära biståndet till 32 länder med 30 miljoner dollar för att de har vägrat skriva under avtal med USA.
Bland de 32 länderna finns flera nya demokratier i Central- och Östeuropa, av vilka några har bidragit med soldater till ockupationen av Irak.
Minskningen av biståndet skedde i enlighet med den lag om skydd för amerikansk militärpersonal – Aspa – som antogs förra året. Syftet med Aspa är att se till att ICC, som inledde sin verksamhet förra våren, aldrig kan ställa amerikanska medborgare inför rätta.
Enligt Aspa får presidenten använda alla till buds stående medel – inklusive våld – för att befria amerikanska medborgare som hålls av ICC – världens första permanenta tribunal med uppgiften att åtala ansvariga för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
Aspa föreskriver också att USA ska skära ned det militära biståndet till länder som har skrivit under ICC-avtalet, om de inte är medlemsländer i Nato, tillhör särskilt utvalda allierade, eller har fått dispens eftersom presidenten har ansett att sanktionerna skulle kunna skada USA:s intressen.
Administrationen har också beslutat att ge dispens till länder som skriver under det så kallade artikel 98-avtalet, vilket innebär att de förbinder sig att inte lämna ut amerikanska medborgare till ICC.
Enligt utrikesdepartementet har fler än 65 länder skrivit under artikel 98-avtal. Man ville dock inte tala om vilka länder som skrivit under avtalet. Men bland de länder som man vet har skrivit under avtalet finns många små, fattiga länder som är beroende av amerikanskt stöd, exempelvis Panama, Honduras, Nicaragua, Mauritius, Dominikanska republiken, och Marshall-öarna. Ett antal afrikanska länder, inklusive Mali, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Kenya har öppet vägrat att skriva under artikel 98-avtal. Och många karibiska, östeuropeiska och centraleuropeiska stater har gjort detsamma.
De som kritiserar den amerikanska administrationens kampanj mot ICC har påpekat att de flesta av de länder som drabbas av sanktioner på grund av Aspa är unga och framväxande demokratier, som generellt sett har stöttat USA och dess värderingar, vilket gör att Washingtons åtgärder mot dem är kontraproduktiva.
– Administrationens ideologiska motstånd mot ICC äventyrar andra viktiga utrikespolitiska intressen, och sätter allierade länder och vänskapliga nationer i en svår situation, säger Heather Hamilton vid World Federalist Association, en av hundratals organisationer som har bildat Koalitionen för ICC.
Den amerikanska administrationen hävdar att det finns en risk att åklagarna i Haag kan ställa amerikaner inför rätta av politiska skäl.
Men organisationer som Human Rights Watch och Amnesty International, likväl som USA-allierade länder som Storbritannien, menar att rädslan för politiska rättegångar är överdriven och att Washington borde ratificera avtalet om ICC eftersom det ligger i allas intresse att göra särskilt svåra människorättsbrott bestraffbara i en internationell tribunal.
