000703 (IPS) – Fillipinsk och utländsk media får hård kritik för sitt sätt att behandla konflikten mellan muslimska rebeller och den fillipinska regeringen på ön Mindanao.
21 människor hålls som gisslan på ön Jolo av den muslimska rebellgruppen Abu Sayyaf från Mindanao, och för att komma i kontakt med gisslan har många journalister, såväl fillipinska som utländska, betalat pengar till rebellerna.
– Det är ett enormt tryck på journalisterna att leverera nyheter. Borde man betala rebellerna för att få något att skriva om? Det är bara en del nyhetsmedier som har professionella regler, säger Glenda Gloria, som själv är journalist och som har skrivit en bok om upproret på ön Mindanao.
De senaste månaderna har rebellerna i Abu Sayyaf tjänat stora pengar på journalister som är villiga att betala nästan vad som helst för att komma i närheten av gisslan. Det sägs att en del utländska korrespondenter betalat från 9 000 upp till 45 000 kronor för att få följa med till rebellgruppens läger. Men de fotografer som följer med rebellerna kan tjäna in pengarna genom att sälja sina bilder för minst 18 000 kronor styck.
Enligt tidskriften öIö, som publiceras av den fillipinska föreningen för undersökande journalistik, tjänade en fillipinsk journalist så mycket som 130 000 kronor på de första bilderna av den utländska gisslan.
Men fillipinska medier får också kritik för sin bevakning av konflikten på Mindanao i allmänhet. Kritikerna menar att bevakningen är ensidig, och att den präglas av fördomsfulla bilder av landets åtta miljoner muslimer. Majoriteten av befolkningen i Fillipinerna är katoliker.
Konflikten i södra Fillipinerna går långt tillbaka, och beror bland annat på att regionen under årtionden försummats ekonomiskt av regeringen i Manila.
I mitten av sjuttiotalet ledde rebellgruppen MNLF ett våldsamt seperatistiskt uppror. 1996 skrev MNLF ett fredsavtal med regeringen, men två grupper û MILF, som är en utbrytargrupp från MNLF, och den lilla men extrema Abu Sayyaf û slåss fortfarande för självstyre.
(000703)
.
