990708 (IPS) – 20 år av modernisering har inte minskat den press som kringgärdar barnafödande i Kina. Under introducerandet av ett-barnspolitiken i slutet av 70-talet tillkom istället allt fler regler och förbud. Pressen att föda ett friskt barn får mer än hälften av alla kvinnor i städerna att ta kejsarsnitt.
Kinesiska kvinnor varnas för att se på tv och läsa för mycket böcker under graviditeten och när barnet är nyfött. Det anses kunna skada synen och till och med leda till missfall. En nybliven mamma får inte tvätta håret eller öppna fönstret under barnets första månad. Att bada, gå ut eller dricka kalla drycker är uteslutet eftersom man tror att nyblivna mödrar är extra känsliga för infektion.
Men det jobbigaste för de nyblivna mammorna är de förväntningar som omgivningen har på henne att se till att barnet är friskt och välmående.
– Jag var tvungen att sluta mitt jobb som revisor när jag fick min dotter, säger 38-åriga Ren Chunsheng.
– Min familj ansåg att det var för ansträngande och att jag behövde all energi till barnet.
Pressen att föda friska och starka barn har lett till att allt fler kvinnor förlöses med kejsarsnitt. Doktor Michael Morton, gynekolog från väst som arbetar i Peking, uppskattar att fler än hälften av alla födslar i de kinesiska städerna sker med kejsarsnitt.
– De flesta kinesiska kvinnor väljer att opereras för att vara säkra på att inget ska gå fel med det enda barn de får lov att föda, säger han.
Rädslan för att inte få ett frisk barn kan spåras tillbaka till den låga status som kvinnor hade i Kina under kejsartiden. Då var kvinnor tvungna att föda friska pojkar för att säkra sin ställning inom familjen och i samhället.
Men spåren går också till de rashygieniska tankar som först introducerades mot slutet av 1800-talet av reformisterna och modernisterna Kang Youwei och Liang Qichao. De kopplade friska och starka invånare till nationens framgångar. Varje individ ansvarade för att producera friska och starka barn.
Kang Youwei och Liang Qichao ville förbättra kvalitén på den kinesiska rasen för att stärka staten gentemot utländska makter. Kang föreslog att “överordnade” kvinnor gjordes gravida vid ett reproduktionscenter. Hans vision var att utrota födsel av “underlägsna” individer och placera “superbarnen” på särskilda uppfödningsinstitutioner.
Dessa idéer utvecklades sedan av akademiker i republiken Kina, 1911-1949, då en modern vision av ett nationellt återfödande knöts till befolkningens “kvalitet”.
Allt detta återspeglas i Kinas första eugeniska, rashygeniska, lag, Lagen om moderskap och spädbarns hälsa, som antogs 1995. Den mötte stark internationell kritik på grund av de paralleller som kan dras till de rashygeiniska tankarna i nazi-Tyskland. Men akademiker i Kina försvarar lagen med att den utländska termen rashygien inte beskriver den kinesiska lagens mål på ett riktigt sätt.
Enligt lagen måste alla par som vill föda barn genomgå kontroller innan de gifter sig och par som “bedöms olämpliga för barnafödande” kan steriliseras. Detta i ett-barnspolitiken spår, som vill hindra befolkningstillväxten i Kina.
(990708) .
