Buenos Aires, 060228 (IPS) – När ekonomin kollapsade 2001 började många argentinare odla grönsaker inne i städerna. Dessa medborgarinitiativ har i vissa fall utvecklats till kommunala, urbana jordbruksprogram som har skapat nya jobb.
I staden Rosario arbetar cirka 7 000 personer med att röja mark, plantera, skörda och sälja ekologiskt odlade produkter på stadens marknader. Projektet leds av de lokala myndigheterna och omfattar över 600 odlingslotter av olika storlekar. De har röjts på outnyttjad kommunalt ägd mark och på privat mark som man fått tillstånd att använda. Rosario ligger i den östliga provinsen Santa Fe. Med sina 1,3 miljoner invånare är det landets tredje största stad. Som hamnstad har Rosario varit en viktig industriort, men från 1980-talet och framåt lades många av stadens fabriker ner och arbetslösheten ökade. 2001 levde hela 61 procent av invånarna under fattigdomsgränsen. – När krisen slog till hade jag sju döttrar och min man var arbetslös. Jag kunde inte bara sitta still och inte göra någonting, säger Mirta Palese. Då fick hon ögonen på en övergiven markbit som var på väg att förvandlas till en soptipp i närheten av hennes hus. Hon pratade med ägaren som tyckte det var bättre att Palese tog hand om marken tillfälligt än att den förföll. Efter att hon fått tillstånd att använda marken fick hon utsäde och redskap av kommunen. Sen började hon och en granne att odla tomater, sallad, bönor, rädisor och paprika på lotten.
De två kvinnorna sålde sina grönsaker på en av de marknader som organiseras sex dagar i veckan sedan mitten av 2002. Kommunen står för transporterna till och från marknaderna och bidrar med stånden som grönsakerna säljs från. Mirta Palese och hennes granne har nu utökat sin verksamhet. De gör även sallader som de säljer som lunchpaket som de säljer i närheten av stadens kontorsområde.
I det kommunala programmet ingår också utbildningsdagar för stadsodlarna. Tack vare trädgårdsodlingen har uppskattningsvis 40 000 människor lyfts över fattigdomsstrecket samtidigt som de fattiga familjernas näringsintag har förbättrats. Deltagarna tjänar i många fall upp mot tre gånger så mycket som den ersättning som staten betalar ut till arbetslösa.
Samordnaren för projektet, jordbruksteknikern Raúl Terrile, berättar att det under de värsta krisåren fanns över 800 stadsträdgårdar.
– Men sedan utvecklades projektet från att vara en katastrofåtgärd till en utvecklingsstrategi i vilken en majoritet av deltagarna är kvinnor, säger han. Raúl Terrile säger att projektets mål inte är att människor ska odla för självhushållning utan snarare att odlingen ska bli en ny inkomstkälla för familjerna. En av de viktigaste faktorerna för projektets framgångar har varit att kommunpolitikerna har underlättat för grönsaksodling på privatägd mark. Det är dock mark som ägs av kommunen som är mest vanligt förekommande, mark som odlarna får kontrakt på i tio år. Projektet utsågs 2004 till den bästa åtgärden för att förbättra människors miljö och bidra till hållbar utveckling av FN:s program för boende och bebyggelse, Habitat.
