Panguna, Papua Nya Guinea, 160915 (IPS) – Lokalbefolkningen tvingade Pangunagruvan i Papua Nya Guinea att stänga för 27 år sedan. Nu vill allt fler satsa på hållbara alternativ och utveckla ekoturism i det fattiga området.
Gruvan ligger i bergen i centrala Bougainville i sydvästra Papua Nya Guinea och har stått övergiven sedan befolkningen tvingade den att stänga och ett tio år långt inbördeskrig bröt ut under 1980-talet.
Utvinningsföretaget där det brittiska gruvbolaget Rio Tinto var majoritetsägare blev föremål för rubriker världen över när nasioi- folket blev världens första ursprungsbefolkning som tvingade ett stort multinationellt företag att avbryta sin verksamhet. Gruvan var en av företagets mest värdefulla investeringar. Nasioi-folket ville försvara sitt land och förhindra miljöförstörelse.
I dag ser lokala ledare, entreprenörer och före detta soldater att platsen har potential att spela en viktig roll för hållbar utveckling i området, men utan en verksam gruva.
-Vi måste hitta ett nytt sätt att bygga upp ekonomin, säger Philip Takaung, en ledare för folkgruppen mekamui som lever nära gruvan Panguna.
Han och många andra bybor föreställer sig att turister skulle kunna besöka den gåtfulla dalen och erbjudas övernattning på ekologiskt boende och få möjlighet att lära sig om platsens extraordinära historia.
-Det handlar inte bara om att se gruvan. Familjer skulle kunna servera traditionell lokal mat för besökare, säger bybon Christine Nobako.
Andra bybor framhåller att de omgivande bergstopparna klädda med regnskog kan locka till sig vandrare och fågelskådare.
Lawrence Belleh som är chef för Bougainvilles turistkontor i centralorten Buka instämmer och menar att området har möjlighet att utveckla sin potential för ekoturism.
-Bougainville har skogar, sjöar, hav, floder och våtmarker, säger han till IPS.
Bougainville var också plats för strider under andra världskriget och det finns många lämningar efter australiska, nyzeeländska, amerikanska och japanska styrkor längs Numa Numa, ett utmanade vandringsspår som är 60 kilometer långt och sträcker sig från ön Bougainvilles östra till dess västra kust.
Omkring 20 000 människor – 10 procent av befolkningen i Bougainville – uppges ha mist livet i inbördeskriget som rasade i landet fram till en vapenvila 1998. Motsättningarna ökade 1989 efter att företaget vägrade att gå med på markägarnas krav om ersättning. Motståndet mot gruvan börja växa direkt efter att verksamheten inleddes 1972. Enligt lokalsamhällen förstörde gruvavfall från det australiska dotterbolaget Bougainville Cooper Ltd jordbruksmark och förorenade närliggande floder som försåg befolkningen med sötvatten och fisk.
I en före detta gruvbyggnad möter IPS Philip Takaung och Lynette Ona som äger mark i närheten av koppargruvan Panguna. Lynette Ona är brorsdotter till Francis Ona som var ledare för rebellrörelsen Bougainvilles revolutionära armé. En bit bort ligger den sex kilometer breda gruvgropen.
Lynette Ona säger att historien om hur en grupp bybor satte stopp för ett globalt gruvbolag är ett viktigt kapitel i miljörörelsens historia och att Panguna är en plats som kan väcka stort intresse.
I en nyligen genomförd undersökning gjord i samhällen i Panguna av australiska organisationen Jubilee Australia identifierades turism som det näst mest populära ekonomiska alternativet till gruvdrift, efter trädgårdsodling och djuruppfödning.
Motståndet mot gruvdriften handlar inte bara om att den våldsamma konflikten satte djupa spår utan också om de ökande orättvisor som den uppges ha bidragit till. Endast 1 300 av befolkningen på 150 000 var anställda av gruvan på 1980-talet, medan det brittiska gruvbolaget Rio Tinto och Papua Nya Guineas regering plockade hem de stora vinsterna – som uppgick till motsvarande 527 miljoner dollar som mest.
Återuppbyggnaden och utvecklingen i Bougainville efter kriget går mycket långsamt och befolkningen uppgår nu till 300 000. En tredjedel av barnen går inte i skolan och mindre än en procent av befolkningen har tillgång till elektricitet. Här dör uppskattningsvis 690 av 100 000 kvinnor i samband med förlossningar, beräknar FN:s utvecklingsprogram UNDP.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
