Buenos Aires, 091007 (IPS) – Argentinska människorättsgrupper befarar att många av de snabbväxande privata vaktbolag finns i Buenos Aires har anställt personer som tidigare tjänade militärdiktaturen, eller har begått andra grova brott. Nu tvingas vaktbolagen att offentliggöra namnen på sina anställda.
Antalet privata säkerhetsföretag i Argentinas huvudstad har ökat snabbt, och nu finns det hela 850 sådana företag i Buenos Aires med omnejd. Ickestatliga organisationer menar dock att myndigheterna kontrollerar säkerhetsföretagen för dåligt, och befarar även att bolagen anställt före detta poliser och militärer som deltog i den politiska förföljelse som förekom under militärjuntan mellan 1976-1983.
Nu har dock de styrande politikerna i huvudstaden beslutat att namn och tidigare arbeten för såväl ägare som anställda vid säkerhetsföretagen ska publiceras på internet senast i mars nästa år. Detta för att ge allmänheten en möjlighet att granska personerna.
Beslutet togs efter att en domstol i april tvingade den lokala regeringen i Buenos Aires, som leds av den högersinnade borgmästaren Mauricio Macri, att lämna ut information om två privata säkerhetsföretag. Detta efter att den lokala dagstidningen Página 12 begärt, men nekats, att få fram uppgifterna.
Domstolsbeslutet kom efter att människorättsorganisationen Cels anmält politikernas vägran att lämna ut uppgifterna.
Enligt Cels arbetare närmare två tredjedelar av Argentinas 100 000 privata säkerhetsvakter i Buenos Aires, som är en stad med närmare 13 miljoner invånare.
María del Carmen Verdú, som är jurist vid Kommittén mot polisiär och institutionell repression, Correpi, påpekar att det redan finns lagar som förbjuder privata säkerhetsbolag att anställa personer som har ett kriminellt förflutet eller utreds för brott mot mänskligheten. Problemet enligt henne är dock att dessa lagar inte följs.
Verdú säger att det finns flera fall som visar att företagen inte följer lagarna om att inte anställa personer som tidigare begått grova brott. Ett exempel är en polis som 1992 torterade en 17-årig pojke till döds på en polisstation. I samband med rättegången mot mannen 1995 framkom det att polisen torterat tonåringen med elchocker, vilket även var en vanlig tortyrmetod som användes mot politiska fångar under militärjuntan.
Polismannen dömdes till livstids fängelse, men släpptes efter åtta år, 2003. Bara några år senare upptäckte dock Correpi att den före detta polisen hade anställts av ett privat säkerhetsföretag, vars huvudkontor bara låg hundra meter från den polisstation där mannen torterat 17-åringen till döds. Enligt Verdú kände både nämnden för villkorliga frigivningar och den lokala domstolen till att mannen blivit anställd av säkerhetsföretaget. Det har även framkommit många fler exempel på hur före detta militärer och poliser som begått mycket grova brott senare anställts av privata säkerhetsföretag.
