Mexico City, 030409 (IPS) – När kriget i Irak tar slut, kommer arkeologer och historiker att stå inför en bitter uppgift: att registrera vilka skador bomber, missiler och plundring har åsamkat landets kulturskatter.
Sedan den tjugonde mars har tusentals bomber släppts över landet där en av världens äldsta civilisationer uppstod för tusentals år sedan.
Irak är landet där många av grundpelarna i den västerländska civilisationen uppstod.
– Striderna pågår inte var som helst, utan mitt i ett av de rikaste och mest fantastiska kulturarven på vår planet, säger Nicolo Marchetti, Mellanöstern-expert vid universitetet i Bologna, Italien.
Bomber och missiler har de senaste veckorna fallit utan uppehåll över palats, regeringsdepartement och offentliga byggnader i Bagdad och andra städer längs floden Tigris. Där uppstod de första västerländska civilisationerna – de assyriska, babyloniska och sumeriska kulturerna.
Bomber och missiler har träffat marknader, sjukhus och bostäder, och det finns inget som tyder på att landets historiska rikedomar inte har drabbats.
Man räknar med att det finns omkring 10 000 platser av arkeologiskt intresse i Irak. En stor del av landets skatter finns i Mosul, Nasiriyah och Tikrit – tre städer som har utsatts för omfattande bombningar.
När den USA-ledda offensiven inleddes började den irakiska regimen genast att bygga barrikader runt nationalmuseet i Bagdad. I museets ägo finns bland annat världens äldsta kilskrift, och den största samlingen mesopotamiska föremål.
Men man vet inte om försöken att skydda museet har varit förgäves eller inte. Museet ligger i distriktet Salihyia i centrala Bagdad, bara 700 meter från utrikesdepartementet, som ligger i spillror efter att ha träffats av amerikanska bomber.
Innan kriget inleddes träffade en grupp arkeologer och historiker representanter för USA:s militärhögkvarter Pentagon för att informera dem om Iraks mest värdefulla kulturella platser.
Pentagon hade en lista med 150 historiskt viktiga platser. De akademiska experterna lämnade över en lista på mer än 4 000 platser och hävdade samtidigt att även det bara var en liten del av Iraks rika kulturarv.
För tolv år sedan, under det första Gulfkriget, hade USA också information om den kulturella rikedomen, men det hindrade inte förstörelsen.
Bomberna förstörde tusenåriga broar i Bagdad och gav allvarliga skador på historiska byggnader i huvudstaden. Bland annat drabbades Kaplannya-moskén, det arkeologiska museet – ett av världens förnämsta – och universitetet Mustansiriya, som grundades på 1200-talet. Universitetet har även i detta krig träffats under bombningarna.
När det förra Gulfkriget slutade utbröt plundring och vandalisering som drabbade museer och bibliotek allvarligt.
Och nu står flera historiska städer i skottlinjen. I Mosul, som har bombats intensivt, finns bland annat Nur ad-Din-moskén, som byggdes 1170. Och inte långt ifrån Mosul ligger ruinerna av den forntida assyriska staden Nineveh – ett enormt arkeologiskt område, som täcker 750 hektar.
Listan över historiska platser är lång, och man upptäcker fortfarande nya historiska fynd i Irak.
Experterna varnar nu för att värdefull kunskap kommer att förloras för alltid om bomberna träffar historiska platser. Och även om de skulle ha klarat bombningarna oskadda, kommer de att riskera att plundras i krigets kaos.
Och när kriget rasar står historiker och arkeologer vid sidan av, med bakbundna händer.
– Nu är vi bara avlägsna vittnen till det som händer, säger Mounir Bouchenaki, biträdande kulturdirektör vid FN:s kulturorgan Unesco.
Unesco förbereder nu en arbetsgrupp som ska resa till Irak så snart kriget är över.
Bouchenaki hoppas att de stridande parterna ska respektera Konventionen till skydd för kulturell egendom vid väpnade konflikter. Konventionen trädde i kraft 1956 och var en reaktion på den massiva förstörelsen av konst och historiska byggnader i Europa under andra världskriget.
Men arkeologen Marchetti är inte optimistisk.
– Min uppfattning är att förstörelsen redan är omfattande, och att man, ärligt talat, inte kan göra någonting. Krig har sin egen logik, och det följer sin egen väg.
* Tierramérica är en specialiserad nyhetstjänst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med stöd från FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s miljöorgan UNEP. Journalisterna Carla Maldonado/Italien, Haider Rizvi/New York och Lidia Hunter/Spanien har också bidragit till denna artikel.
