Bratislava, 210818 (IPS) – Förra året meddelade Namibias regering att de planerade att sälja 170 vilda elefanter på auktion. Beskedet mötte hård internationell kritik. Nu har auktionen genomförts – men budgivarna var få.
Elefantauktionen, som vände sig till både inhemska och internationella köpare, fördömdes av internationella organisationer och över 100 000 personer undertecknade ett protestbrev mot försäljningen.
Enligt Namibias regering var syftet med auktionen att minska elefantpopulationen i områden där djuren riskerar att hamna i konflikter med människor. Det är dock ett påstående som ifrågasatts av många som kritiker.
Nu visar det sig dock att endast 57 av de 170 såldes vid auktionen, och regeringsföreträdare medger att kritiken kan ha varit en orsak till det svala intresset. Samtidigt utesluter man inte att nya auktioner kan komma att hållas.
Mark Hiley vid organisationen National Park Rescue, säger till IPS att det är tydligt att kampanjen mot auktionen gav resultat.
– Att man endast hittade köpare till en tredjedel av de vilda elefanterna visar att de internationella fördömandena har skrämt bort en del av de intresserade köparna, samtidigt som skadeverkningarna för Namibias hotade naturarv kunde begränsas.
Enligt honom överdriver vissa afrikanska politiker storleken på sina länders elefantpopulationer i syfte att kunna sälja djuren till ”omoraliska utländska” intressenter – samtidigt som hotet mot elefanterna består.
Namibias miljödepartement uppger att antalet elefanter i landet har ökat från uppskattningsvis 7 500 individer 1995, till över 24 000 djur i dag. Enligt regeringen syftade auktionen till att begränsa den växande elefantstammen på vissa platser och de problem som allt för många djur förorsakar.
Miljödepartementet uppger i ett uttalande att dessa problem slår hårt mot människor, och att de motsvarande fem miljoner kronor som auktionen inbringade ska gå till insatser för att minska konflikterna mellan vilda djur och människor.
Samtidigt uppger vissa organisationer att elefantpopulationen i Namibia är betydligt mindre än vad myndigheterna uppger, och att det i själva verket kan handla om så lite som runt 6 000 individer. De menar att den siffra som myndigheterna uppger är baserad på alla de elefanter som rör sig över gränserna mellan Namibia, Angola, Zambia och Botswana.
– Att endast en tredjedel såldes är bättre än att alla såldes. Men det finns fortfarande inget sätt att rättfärdiga försäljningen alls, säger biologen Keith Lindsay vid organisationen Environment & Development Group i Oxford, till IPS.
Han påpekar att i de fall det uppstår konflikter mellan elefanter och människor så går det att hitta andra lösningar – som att fånga in och transportera elefanterna till andra områden. Enligt Keith Lindsay finns det dessutom många exempel i andra länder på hur elefanter och människor lyckas samexistera.
När auktionsplanerna meddelades påpekade många kritiker att processen omgärdades av bristande insyn. Detta strax efter att en stor korruptionsskandal gällande fiskerättigheter hade avslöjats i landet.
Och Keith Lindsay menar att dessa problem tycks bestå, eftersom regeringen inte har meddelat vilka köparna av de 57 elefanterna är, eller varifrån djuren ska hämtas.
Regeringsföreträdare har sagt att de nu sålda elefanterna ska fångas in från sina habitat, och att 42 av djuren ska transporteras utomlands medan övriga 15 blir kvar i landet, men hos privata ägare. Men inga detaljer har framkommit.
Keith Lindsay säger att elefanterna går en osäker framtid till mötes både i Namibia och dess grannländer.
– Namibias regering vill, liksom regeringarna i Botswana och Zimbabwe, förvandla elefanterna till varor, säger han.
Enligt Keith Lindsay finns det en risk för att en export av elefanter från Namibia även kommer att leda till att andra länder slår in på samma väg.
Vissa bedömare menar att omvärlden måste göra mer för att rädda elefanterna, bland annat genom att erbjuda ekonomisk kompensation till länder i Afrika för att de ska säkerställa att djuren skyddas.
Mark Hiley säger att endast fem procent återstår av den elefantpopulation som fanns i världen för 100 år sedan finns kvar i dag. Han betonar att djuren är viktiga för ekosystemen och även har ett stort ekonomiskt värde i det vilda – men att vissa regeringar ändå är beredda sälja dem till ”den fruktansvärda djurparksindustrin för småsummor”.
– Svårigheterna för Afrikas sista elefanter påminner om situationen för Brasiliens sista regnskogar. Fattiga länder kommer alltid att vara beredda att exploatera tillgångar som berör hela världen men som återfinns inom deras gränser – fram tills att omvärlden erbjuder länderna kompensation för deras beskydd, säger Mark Hiley.
