Stora utmaningar för målet om nollhunger

Mbabane, 201209 (IPS) – Tio år återstår innan det globala målet om att ingen människa längre ska behöva gå hungrig ska ha uppfyllts. Det är en målsättning som nu står inför allt större utmaningar.

Coronapandemin har lett till en ökad fattigdom och matbrist i världen. De nedstängningar som genomförts för att minska smittspridningen har även satt ljuset på bristerna i de känsliga matsystem som bygger på att livsmedel måste transporteras stora sträckor mellan producenter och konsumenter.

Krisen har belyst hur många miljontals människor drabbas av hur maten produceras, processas och transporteras – vid sidan av att processen är skadlig för miljön.

Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, gick 690 miljoner människor i världen till sängs hungriga – innan pandemin. Nu riskerar den siffran att stiga snabbt.

Samtidigt var 1,9 miljarder människor i världen överviktiga eller led av fetma år 2016, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.

FN:s klimatpanel har dessutom slagit fast att världens jordbrukssektor står bakom en mycket stor del av de globala koldioxidutsläppen.

På den afrikanska kontinenten är det inte ovanligt att bönderna inte äter det de själva odlar.

Ett exempel är kungadömet Swaziland, som formellt bytt namn till Eswatini. Landets jordbruk framställer inte tillräckligt med majs för den egna befolkningen – samtidigt som stora mängder sockerrör varje år exporteras till Europa.

Ett annat mycket stort globalt problem är att över en miljard ton mat årligen beräknas bli till avfall.

De flesta experter tycks vara eniga om att visionen om nollhunger inte kommer att kunna uppnås med nuvarande matsystem.

Ytterligare ett problem är att en stor del av den mat som konsumeras är onyttig.

Ekonomiprofessor Jeffrey Sachs, som även är chef för ett FN-nätverk inriktat på arbetet mot en global utveckling, menar att världen är i behov av en ny ekonomisk syn på mat. Enligt honom producerar livsmedelsföretagen i jakt på vinster mat som innehåller alldeles för mycket socker – samtidigt som regleringarna är för få.

Han säger att det avgörande för en nyttigare diet är att den i högre grad består av frukter och grönsaker i stället för animaliska produkter.

– Att förändra matsystemen är en komplex utmaning, men det första steget är att veta vart vi vill ta oss – och det är mot en nyttig diet som producerats av ett hållbart jordbruk, säger Jeffrey Sachs.

Samtidigt finns det också positiva saker att lyfta fram, säger Chris Barrett, professor vid Cornell-universitetet och redaktör för den vetenskapliga tidskriften Food Policy. Han säger att jordens spannmålsproduktion varit mycket produktiv under året – trots pandemin och de förvärrade problemen med klimatförändringar.

Dessutom påpekar han att många miljarder människor i år kommer att ha fått tillgång till prisvärd och nyttig mat.

– Frågan är hur vi ska hantera utmaningarna, samtidigt som vi uppmärksammar framgångarna, säger han.

Många experter menar att det som behövs för att åstadkomma förändring är tekniska innovationer – men att det är lika viktigt med politiska satsningar och åtgärder för att förändra människors beteenden.

Mantoe Phakathi