London, 200528 (SciDev.Net/IPS) – Arbetet med de globala målen för att minska fattigdomen och hejda klimatförändringarna har gått bakåt eller avstannat. Det hävdar FN:s generalsekreterare i en rapport, som betonar att covid-19-pandemin kan utvecklas till den värsta humanitära och ekonomiska krisen i vår livstid.
Antalet människor som lider av hunger ökar, klimatförändringarna sker snabbare än man tidigare förutspått och orättvisorna inom och mellan länder ökar, slår António Guterres fast i en rapport om hur det går för de hållbara globala utvecklingsmålen.
De 17 utvecklingsmålen lanserades av världssamfundet för fyra år sedan och syftar till att innan 2030 se till att skapa en hållbar värld fri från extrem fattigdom och hunger.
De dystra budskapen om utvecklingen efter coronakrisen kommer efter att generalsekreteraren i september förra året utlyste ”ett decennium av handling”, för att skynda på den redan då eftersläpande utvecklingen mot att uppfylla målen.
Den senaste rapporten, som lanserades den 14 maj, syftar till att ge en överblick om utvecklingen inför ett högnivåmöte som planeras att hållas i sommar.
Claire Heffernan, chef för forskningsstiftelsen London International Development Centre, säger att det kommer att bli mycket svårt att driva på för de globala utvecklingsmålen i en värld som kämpar med covid-19-pandemin.
– De hållbara utvecklingsmålen byggde på den politiska vilja som då fanns. Men i dag, mitt under denna pandemi, tror jag att vi kan slå fast att det finns betydligt mindre av den politiska viljan.
Subir Sinha, expert på utvecklingsfrågor vid universitetet SOAS i London, säger att coronakrisen riskerar att kraftigt förvärra problemen med hunger i världen.
– Folk pratar om en global respons i form av ett vaccin. Jag tycker vi ska lyssna på dem som talar om en global respons mot den kommande matkrisen.
Nyligen varnade FN för att pandemin riskerar leda till att ytterligare 130 miljoner människor faller ned i fattigdom under de kommande tio åren, varav 35 miljoner riskerar att hamna i extrem fattigdom bara i år. De ekonomiska förluster som pandemin kan förorsaka för den globala ekonomin är gigantiska, enligt FN-rapporten.
Det som nu sker är ”ett gigantiskt bakslag” i arbetet för en hållbar utveckling, påpekar FN:s chefsekonom Elliott Harris.
Många länder kommer att drabbas hårt när pengarna från gästarbetare som bor utomlands minskar, i takt med att de förlorar sina inkomster. I bland annat Haiti, Sydsudan och Tonga utgör dessa så kallade remitteringar mer än en tredjedel av bruttonationalprodukten.
– Det handlar om abrupta avbrott i människors försörjning och inkomster, och sedan följer olika former av dominoeffekter genom matsystemen, säger Sophia Murphy, expert på jordbruksfrågor och handel vid Internationella institutet för hållbar utveckling, IISD.
Oron för de långsiktiga effekterna för livsmedelssäkerheten lyfts fram av FN:s matprogram, WFP, som beräknar att 130 miljoner människor i låg- och medelinkomstländer riskerar att drabbas av akut matbrist under året.
Redan nu har matpriserna börjat stiga. WFP påpekar att en vanlig matkasse med basvaror i Brazzaville, huvudstad i Kongo-Brazzaville, steg i pris med tio procent bara under två veckors tid. FN-organet befarar att matpriserna även har börjat stiga på många fler platser i världen.
– Jag tror att det är betydligt vanligare än vad vi förstår, eftersom vi aldrig tidigare har ställts inför en kris av denna magnitud. Det är som att ställas inför en nödsituation i varje land där du är verksam, säger Jane Howard, kommunikationschef vid WFP:s kontor i London.
*Artikeln har tidigare publicerats av SciDev.Net
