Intresset för hållbart jordbruk ökar i krisernas spår

New York, 190926 (IPS) – Klimatförändringar och förstörelsen av åkermarker får stora socioekonomiska konsekvenser i fattiga länder. Samtidigt växer intresset för klimatsmarta jordbruk i Afrika.

Enligt FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, förstörs tolv miljoner hektar åkermarker i världen varje år på grund av torkor och ökenutbredning. Det leder till förluster av 20 miljoner ton spannmål.

För de 80 procent av världens fattigaste som bor på landsbygden och är beroende av jordbruk för sin överlevnad innebär utvecklingen ett hårt slag. Och samtidigt ökar antalet hungrande i världen.

Dessutom kommer utmaningarna bara att bli större i framtiden eftersom matproduktionen måste öka kraftigt fram till 2050, om en växande världsbefolkning ska kunna äta sig mätta.

Experter menar därför att behovet av ett ekologiskt hållbart och klimatsmart jordbruk är mycket stort.

En metod som blivit allt vanligare är utvecklingen av förädlade och mer uthålliga grödor, som anses kunna både stärka tillgången på mat och böndernas ekonomiska situation.

– Förändrade nederbördsmönster har lett till att de äldre grödorna som är känsliga för torkor inte går att använda under torrare förhållanden. Men de nya mer uthålliga varianter som har utvecklats har lett till en stor förändring genom att de ökat tillgången på mat på bordet för bönderna, men också tillgången på produkter som de kan sälja på marknaden, säger Rowland Chirwa vid den afrikanska alliansen för forskning på bönor, Pabra, till IPS.

Vivienne Anthony vid stiftelsen Syngenta, som arbetar för en utveckling av hållbara jordbruk, understryker hur viktigt det är att den forskning som bedrivs tar sin utgångspunkt i de förhållanden som råder ute på fältet.

– Forskarsamhället måste ha kontakt med entreprenörer och andra som investerar i Afrikas framtid, för att få fram bättre grödor och skapa arbetstillfällen och marknader. Forskarna kan inte bara luta sig tillbaka, utan måste engagera sig tillsammans med näringslivet, säger hon.

I samarbete med Bonns universitet arbetar Syngenta för att få fram en förbättrad variant av teff, som är ett av de viktigaste sädesslagen i Etiopien, där en stor majoritet av befolkningen är bosatt på landsbygden. Teff har ett högt proteinvärde och klarar bättre än andra grödor de torkor som blivit allt vanligare i Etiopien.

Däremot är skördarna ofta ganska små, och produktionen skulle behöva öka för att hålla takt med befolkningstillväxten i landet. Projektets mål är att med hjälp av genteknik och förbättrade jordbruksmetoder kunna hjälpa bönderna att höja produktiviteten.

Vivienne Anthony menar att utvecklingen av förbättrade grödor måste ha fokus på både producenter och konsumenter.

– För att bemöta några av de problem och utmaningar som det hållbara jordbruket står inför i Afrika måste en marknad som gynnar innovationer och entreprenörskap stöttas, säger hon.

Inom samarbetet Pabra ingår ett 30-tal bönproducerande länder i Afrika, och de förädlade varianter som har utvecklats har bidragit till att produktionen av bönor kunnat moderniserats. Bönor utgör en mycket viktig del av kosten i Afrika, men en studie varnar för att klimatförändringarna kommer att slå hårt mot produktionen av dessa baljväxter.

Clare Mugisha Mukankusi, som arbetar med att förädla bönor, säger till IPS att fokus ligger på att utveckla varianter som är anpassade till ett förändrat klimat. I Rwanda har produktionen av bönor ökat kraftigt med hjälp av förädlade varianter, samtidigt som hushållens inkomster stigit. Enligt Pabra hade de förädlade bönorna även bidragit till att kraftigt stärka matsäkerheten.

Forskningsinstitutet International Center for Tropical Agriculture, CIAT, som samordnar Pabras arbete, har även utvecklat bönor som bättre står emot torkor. Dessa bönor odlas av flyktingar från Sydsudan i syfte att minska deras beroende av matbistånd och för att stärka deras inkomstmöjligheter.

Clare Mugisha Mukankusi säger att vid sidan av utvecklingen av grödor som står emot växtsjukdomar och ett varmare klimat behövs det även andra satsningar för att stärka en mer hållbar jordbruksproduktion. Samodling av två eller flera grödor, samt en rotation av de grödor som odlas, kan exempelvis bidra till att öka markernas bördighet.

Tharanga Yakupitiyage