New York, 190522 (IPS) – FN:s mandat för att skydda de mänskliga rättigheterna på global nivå har på senare tid underminerats av nationalistiska och auktoritära regeringar. Nu har arbetet drabbats av ett nytt bakslag – då flera av de kommittéer som har till uppgift att övervaka att viktiga konventioner följs drabbats av pengabrist.
FN:s Genevébaserade organ för mänskliga rättigheter, OHCHR, uppger att sex av de tio kommittéer som bevakar efterlevnaden av konventioner med stor sannolikhet tvingas ställa in sina sessioner i år av finansiella skäl. Enligt OHCHR är orsaken att vissa av FN:s medlemsstater ligger efter med sina bidragsinbetalningar till världsorganisationen.
Anna-Karin Holmlund vid Amnesty International säger att hennes organisation är djupt bekymrad över att medlemsstater ligger efter med sina betalningar.
– Det kommer att få en direkt effekt på FN:s möjligheter att utföra sitt viktiga arbete för de mänskliga rättigheterna.
Bristen på resurser kan enligt Anna-Karin Holmlund slå hårt mot FN:s människorättsmekanismer och internationella tribunaler.
Fram till den 10 maj i år hade endast 44 av FN:s 193 medlemsstater betalat sina bidrag fullt ut till organisationen – och det land som ligger efter med mest pengar är USA.
– Tyvärr är det en del av en oroande trend med en minskande budget för FN:s människorättsarbete. För att sätta det i ett perspektiv så utgör OHCHR:s budget endast 3,7 procent av FN:s totala reguljära budget, säger Anna-Karin Holmlund.
Vid sidan av att sessioner nu kan komma att ställas in kan även annat arbete drabbas. Det handlar bland annat om gransknings- och utredningsgrupper som tillsatts av OHCHR för att utreda allvarliga människorättsövergrepp.
Enligt OHCHR kan granskningar som redan planerats tillsammans med medlemsstater nu ställas in. Det gäller också anmälningar från individer som fallit offer för övergrepp – däribland tortyr, utomrättsliga avrättningar eller påtvingade försvinnanden.
Att sessioner inom kommittéerna ställs in kommer enligt OHCHR att få ”flera andra negativa konsekvenser” och allvarligt underminera det system för skydd som medlemsstaterna själva slagit fast.
Även ordförandena för de tio kommittéerna är mycket bekymrade och har skickat ett brev till generalsekreteraren och FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter med ett krav på att världsorganisationen tillsammans med medlemsstaterna snabbt agerar för att försöka lösa situationen.
Alexandra Patsalides vid organisationen Equality Now säger till IPS att hon är mycket oroad över att sessioner ställts in av finansiella skäl. Det gäller bland annat inom Kommittén mot diskriminering av kvinnor, CEDAW.
Hon menar att finansieringskrisen kommer vid en tidpunkt då kvinnors rättigheter är på väg att undermineras i många delar av världen samtidigt som utrymmet för civila organisationer i allt högre grad krymper.
– FN:s konventionsorgan har en avgörande roll för att ställa stater till svars i fråga om deras åtaganden för flickors och kvinnors rättigheter. Det som behövs i dag är att den internationella responsen stärks, inte försvagas, säger Alexandra Patsalides.
Vid sessionerna ges civila organisationer en möjlighet att ställa sina regeringar till svars och uppmärksamma människorättsbrott som begås i de länder där de är verksamma. Alexandra Patsalides säger att det är en av få arenor där flickor och kvinnor kan utkräva ansvar av sina regeringar för brott mot deras rättigheter.
– Vi kan inte tillåta att dessa röster tystas och uppmanar FN att prioritera att dessa organ får den finansiering de är i behov av.
FN:s tio konventionsorgan är: Människorättskommittén, Kommittén mot etnisk diskriminering, Kommittén mot tortyr, Kommittén för migrantarbetare, Kommittén för påtvingade försvinnanden, Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Kommittén mot diskriminering av kvinnor, Kommittén för barns rättigheter, Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt Underkommittén mot tortyr.
Finansieringsproblemen kommer samtidigt som FN drabbats av ett flertal bakslag i organisationens arbete för de mänskliga rättigheterna.
I februari stängdes världsorganisationens kontor för mänskliga rättigheter ned av regeringen i Burundi, efter att ha varit verksamt i landet i 23 års tid. I USA har Donald Trumps administration samtidigt slutat att samarbeta med vissa FN-rapportörer, bland annat när det gäller utredningar kring hur migranter behandlats vid landets gräns mot Mexiko.
I Myanmar har regeringen vägrat inresa för FN-experter som har till uppgift att granska situationen för minoritetsbefolkningen rohingya.
Colombia är ett av de länder i världen där människor som kämpar för de mänskliga rättigheterna lever farligt.
– Vi ser med bestörtning på det höga antalet människorättsförsvarare som mördas, trakasseras eller hotas i Colombia och att denna hemska trend tycks förvärras, säger Robert Colville, som är talesperson för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
Bara under årets första fyra månader rapporterades 51 misstänka mord på människorättsförsvarare och aktivister i Colombia. Det innebär att den negativa trend som förvärrades under förra året fortsätter i landet.
I ett pressmeddelande skriver OHCHR att FN:s människorättsfördrag har antagits av generalförsamlingen, ratificerats av medlemsländerna och är juridiskt bindande. Till varje fördrag finns ett organ, eller en kommitté, som består av oberoende experter som har till uppgift att granska huruvida medlemsstaterna lever upp till de juridiska regler som konventionerna slår fast.
Systemet med oberoende granskare anses vara en mycket viktig del av FN:s människorättsarbete.
