Rio de Janeiro, 180206 (IPS) – Kriget i Angola, jordbävningen i Haiti, den politiska krisen i Venezuela och det politiska förtrycket i Kongo-Kinshasa. Det är några av de faktorer som på senare tid har gjort att allt fler människor har sökt sig till Brasilien.
Brasilien är både till yta och befolkning det största landet i Latinamerika. I mitten av 1900-talet tog landet emot många från Europa, arabvärlden och Asien. Antalet utlandsfödda invånare ökade även med 20 procent mellan 2010 och 2015, enligt Internationella migrationsorganisationen, IOM.
‒De flesta kommer nu från Haiti, Afrika och Asien och inte från grannländerna eller norrifrån, säger forskaren Leonardo Cavalcanti som tillhör en grupp som studerar internationell migration på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet och Brasilias universitet.
Tiotusentals haitier sökte sig till Brasilien efter jordbävningen 2010 då fler än 220 000 människor dog, 1,5 miljoner drevs på flykt och den lokala ekonomin slogs i spillror. Haitierna utgör sedan 2013 den största gruppen av de utlandsfödda på arbetsmarknaden.
Brasilien hade redan tidigare nära förbindelser med Haiti. Landet hade tusentals FN-soldater på plats och ledde den fredsbevarande styrkan Minustah mellan 2004 och 2017. Brasilianska organisationer har även bedrivit sociala projekt i Haiti. Den brasilianska barnläkaren Zilda Arns var en av dem som omkom i jordbävningen 2010. Hon drev en katolsk hjälporganisation som bland annat spelat en avgörande roll för att minska barnadödligheten i Brasilien.
Bob Montinard, 42, arbetade tidigare i Port-au-Prince med projekt för återintegrering för ungdomsbrottslingar. Det var ett projekt som bedrevs i samarbete med FN och den brasilianska organisationen Viva Río. Bob Montinard skadade sitt ben i samband med jordbävningen. Operationer i Frankrike och behovet av sjukgymnastik fick honom att flytta till Rio de Janeiro, där han bott sedan 2010 tillsammans med sin fru och två barn.
Förra året startade han organisationen Mawon som välkomnar migranter och hjälper dem att komma tillrätta i Brasilien, bland annat genom att de får möjlighet att starta egna affärsrörelser.
Han deltar även vid den återkommande matmarknaden i Botafogo i Rio de Janeiro. Den stöttas av den lokala anglikanska kyrkan och den katolska hjälporganisationen Caritas samt en lokal grupp som kopplar samman producenter och konsumenter för att kunna erbjuda hälsosam mat till ett rimligt pris.
På senare år har det skett en större inflyttning av kongoleser, senegaleser och syrier. Det har även kommit fler från Venezuela som flyr undan fattigdom eller våld. Under inbördeskriget som tog slut 2002 kom även många till Brasilien från Angola, ett land som också är portugisiskspråkigt.
‒Sedan finanskrisen 2008 blev USA och Europa mindre lockande, medan Brasiliens blomstrande ekonomiska tillväxt erbjöd många arbetstillfällen, säger Leonardo Cavalcanti, som också är professor vid universitetet i Brasilia.
Det här förändrades under lågkonjunkturen som sedan 2015 lett till att sysselsättningen minskat och färre sökt sig till Brasilien. Fortfarande kommer dock en del från länder i Afrika och från Venezuela.
‒Vi hade inte mat eller vitaminer för att kunna förhindra att vårt spädbarn skulle bli undernärt och barnen hade bara kassava och sardiner att äta. Vår affärsverksamhet gick omkull på grund av inflationen och vi utsattes för hot eftersom vi inte stödjer regeringen, säger en kvinna från Venezuela som korsade gränsen för att ta sig till delstaten Roraima.
Hon berättar att den katolska hjälporganisationen Caritas försett dem med motsvarande 750 kronor per månad och gett dem möjligheter att gå kurser i portugisiska.
Marcelo Torelly, vid IOM i Brasilien, berättar att landet börjat samla in mer uppgifter om alla som korsar gränsen till Brasilien i delstaten Roraima i norra delen av landet. Av de drygt 33 800 flyktingar som sökte skydd i Brasilien förra året kom drygt hälften från Venezuela.
Av de utlandsfödda som fått stanna i Brasilien de senaste åren har en tredjedel fått göra det av politiska eller humanitära skäl. Men få ansökningar om att få stanna beviljas. Det finns över 55 000 ansökningar som väntar på att granskas och förra året fick endast 9 000 stanna, enligt Aryadne Bittencourt, som arbetar med juridisk rådgivning vid Caritas i Rio de Janeiro.
En ny lag som godkändes 2017 syftar till att underlätta invandring och människors möjligheter att få flyktingstatus, men på det sätt som det regleras nu finns fortfarande många hinder, även på grund av byråkratin, menar Aryadne Bittencourt.
- Garcia Malunza, 25, tillsammans med sin dotter på ett och ett halvt år. Under inbördeskriget i Angola flydde hon till Kongo-Kinshasa och tog sig vidare till Brasilien 2006. Hon säljer kläder och tyger på en marknad i Rio de Janeiro. Foto: Mario Osava/IPS
- Aryadne Bittencourt hjälper flyktingar med juridisk rådgivning vid den katolska hjälporganisationen Caritas i Rio de Janeiro. Omkring 150 personer tas emot varje vecka och får finansiell hjälp, möjlighet till praktik och språkkurser. Foto: Mario Osava/IPS
- Bob Montinard från Haiti och hans fru Melanie från Frankrike säljer mat från Haiti på en marknad i Rio de Janeiro. De har startat organisationen Mawon som ägnar sig åt att hjälpa migranter. Foto: Mario Osava/IPS
