New Delhi, 180130 (IPS) – Under de senaste tio åren har nästan sju av tio indiska kvinnor lämnat sin hemort efter att de gift sig. Deras nya tillvaro kan liknas vid migrantarbetarnas – det är inte ovanligt att de känner sig utsatta och socialt isolerade.
Rekha Rajagopalan, 26, som arbetar som lärare, flyttade till huvudstaden New Delhi från Chennai 2015 efter att hon gift sig. Hennes man och hans familj bodde i Delhi. Likt många miljoner andra indiska kvinnor lämnade hon sin hemort för att flytta till den nya staden och sin nya familj.
Men problem uppstod kort därefter. Rekha Rajagopalan som var van vid Chennais varma väder avskydde Delhis svåra kyla under vintern. Stressen påverkade henne och hon fick problem med oregelbundna menstruationer. Hon saknade sin yngre syster och sin mammas mat.
−Det var en stor kulturchock för mig att flytta till Delhi. Jag älskar min man men det är svårt att klara av den press som det innebär att bo i en stad så långt bort från mitt föräldrahem. Maten, språket, vädret, allting känns så främmande. Det är nästan som att bo på en annan planet, säger hon till IPS.
Hon är inte ensam. Enligt den senaste folkräkningen som genomfördes 2011 hade nästan 218 miljoner indiska kvinnor flyttat tvärs över landet i samband med sina giftermål. Det visar på en betydande ökning från 2001 när 154 miljoner kvinnor hade flyttat till en ny stad efter att de gift sig. Motsvarande siffror för männen var oerhört mycket lägre – 7,4 miljoner och 6 miljoner för motsvarande år.
Att giftermålen är den främsta orsaken till att kvinnor flyttar över landet visar även uppgifter från nyhetssajten IndiaSpend. Av de som flyttade i samband med giftermål var 97 procent kvinnor 2011.
Undersökningar visar att kvinnor – vars hemort bestäms genom giftermålet – utgör den största enskilda gruppen av migranter i landet. Under de senaste tio åren har 69 procent av de indiska kvinnorna lämnat sin hemort efter att de gift sig. Antingen har de flyttat hem till mannens familj eller flyttat tillsammans med mannen till en ny plats. Under det senaste årtiondet har samtidigt endast 2,3 procent av landets kvinnor flyttat till följd av ett nytt jobb och 1 procent på grund av studier.
”Att migrationen i samband med giftermål inte har fått någon uppmärksamhet har lett till att vi inte vet så mycket om omfattningen, den geografiska utbredningen, hur det har förändrats över tid och hur det är kopplat till ålder, avstånd, kast, hushållens konsumtion och geografi,” skriver Scott L. Fulford i en forskningsrapport från 2015 med titeln “Marriage migration in India: Vast, Varied, and Misunderstood”.
Scott L. Fulford skriver att migration i samband med giftermål är den absolut vanligaste formen av migration i Indien och att nästan alla kvinnor på landsbygden som gifter sig flyttar. Tre fjärdedelar av kvinnorna i Indien över 21 har lämnat sin födelseort och nästan alla i samband med giftermål, enligt Scott L. Fulford.
Men det behöver inte innebära att kvinnor som gifter sig och flyttar slutar att arbeta. En rapport från 2017 från departementet som har ansvar för bostadsfrågor och fattigdomsbekämpning i städerna visar att många kvinnor som flyttar i samband med giftermål fortsätter att arbeta.
IndiaSpend rapporterade i juni 2016 att de som flyttar för att få arbete får det bättre även om livet i städerna är tufft. Den som flyttar från Marathwada i Maharashtra, som är en region som drabbats av svår torka, har möjlighet att få en tre gånger så hög inkomst vid en flytt till jättestaden Mumbai, enligt IndiaSpend.
Kvinnorättsaktivisten Kavita Krishnan, från organisationen All India Progressive Women’s Association, säger att villkoren för de kvinnor som flyttar i samband med giftermål liknar migrantarbetarnas situation.
−Kvinnorna känner sig utsatta och socialt isolerade eftersom de inte vuxit upp på platsen de flyttar till. De utnyttjas ofta av mannen och hans familj. De tillåts inte ha kontakt med sin ursprungsfamilj och de får inte röra sig fritt. Våld i hemmet är inte ovanligt, säger hon.
Kavita Krishnan säger att det också förekommer att män köper sig en fru från andra regioner, till följd av den snedvridna könsfördelning som råder i Indien.
−Dessa kvinnor kommer från avlägsna platser i landet och är ofta analfabeter. När nära och kära bor långt borta och de är på en främmande plats hamnar de i en särskilt prekär situation, säger hon.
Även Ranjana Kumari, ordförande för tankesmedjan Centre for Social Research i New Delhi, menar att den snedvridna könsfördelningen i Indien, till följd av att flickfoster väljs bort, förvärrar problemen.
−Till delstaten Haryana, som har en av världens mest snedvridna könsfördelning (914 flickor per 1 000 pojkar), förs kvinnor med tvång från andra delstater. De blir kulturellt isolerade. Vi har sett fall där kvinnor som är analfabeter och kommer från Bundelkhand säljs till män för så lite som 500 dollar. Det handlar om tvångsmigration och förekommer i många delstater.
Hon säger att dessa kvinnor i högre grad stannar i äktenskap där det förekommer våld och utnyttjande i jämförelse med de som bor nära hemorten och kan få hjälp att lämna mannen genom stöd från vänner och familj.
−Om kvinnorna ansöker om skilsmässa, vilket är ovanligt, kan ärendet i domstol ta flera år och det knäcker dem. Ofta har inte dessa kvinnor råd med långa processer och är beroende av andra för att klara sitt uppehälle. Det slutar med att de stannar kvar med mannen, särskilt om de har barn.
