Bryssel, 171128 (IPS) – Framtiden för handelsavtalen mellan Europa och tidigare kolonialstater i Afrika ser osäker ut när företrädare för EU och afrikanska stater denna vecka träffas vid ett toppmöte i Elfenbenskusten.
Efter självständigheten hade europeiska före detta kolonier tullfri tillgång till den europeiska marknaden, medan de själva inte tvingades att öppna upp sina marknader. Men 2000 beslutade Världshandelsorganisationen, WTO, att dessa ensidigt öppna marknader stod i strid med gällande regler.
Det ledde till att EU och 79 länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet inledde förhandlingar om nya handelsavtal.
Resultaten av dessa handelsavtal, kallade Ekonomiska partnerskapsavtal, EPA, blev inte några egentliga frihandelsavtal. Enligt dessa fick länderna i Afrika tillåtelse att med hjälp av importtullar skydda 20 procent av sina produkter, främst jordbruksvaror. För övriga 80 procent ska tullarna gradvis tas bort under loppet av 20 år efter att avtalen ratificerats. Dessa avtal förhandlades fram mellan EU och företrädare för sju regioner, som företrädde ett stort antal länder.
Nu när 17 år har gått har dock endast två av de sju avtalen undertecknats, ratificerats och börjat tillämpas. Ett gäller länderna inom Södra Afrikas samarbetsorganisation – Botswana, Lesotho, Namibia, Sydafrika och Swaziland, och det andra gäller länder i Karibien.
Avtalet med Västafrika blockeras för närvarande av Nigeria, Gambia och Mauretanien, som vägrar att underteckna det. I den Östafrikanska regionen valde Tanzania förra året att stämma Kenya efter att landet valt att underteckna avtalet.
Gemensamt för alla länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet är en oro för vilka effekter EPA skulle ha på deras ekonomier, och därav kommer oviljan att underteckna avtalen.
−De hade redan innan rätten att exportera till Europa utan tullar. Nu förväntas de att öppna upp sina egna marknader utan att få något tillbaka, säger juristen Joyce Naar, som arbetar för organisationen ACP Civil Society Forum.
I Afrika finns en stor oro hos både regeringar och analytiker för en liknande situation som Ghanas kyckling- och tomatindustri ställts inför. Efter att IMF och Världsbanken krävt att Ghanas importtullar på dessa varor skulle sänkas steg importen snabbt. De lokala kycklinguppfödarnas marknadsandelar sjönk sedan under mindre än tre decennier från 100 procent till dagens 3 procent. Den lokala kycklingindustrin, som tidigare var landets näst största arbetsgivare, har nu konkurrerats ut av importen från företag i Kanada, Brasilien, Europa och Kina.
Efter att Ghana även sänkt importtullarna på tomater sjönk enligt FN marknadsandelarna för de lokalt producerade tomaterna från 92 till 57 procent inom loppet av endast fem år.
Många organisationer befarar att hela den afrikanska kontinentens industrialisering står på spel. Det är en farhåga som återkommande togs upp i samband med en internationell fackföreningskonferens om EPA som nyligen hölls i Togo.
−För att kunna industrialiseras måste vi skydda och utveckla de inhemska marknaderna tills de är beredda på internationell konkurrens, vilket exemplet Kina visar, sade Georgios Altintzis vid världsfacket ITUC.
Mariama Williams, som arbetar vid South Center i Genève, varnade samtidigt för att en ökad konkurrens genom EPA skulle slå särskilt hårt mot de arbetsintensiva sektorer där många kvinnor arbetar.
−Kvinnor utför de värsta arbetsuppgifterna under de värsta förhållandena, sade Mariama Williams.
Nyligen publicerade samtidigt EU-kommissionen nya siffror som syftar till att visa vilka positiva effekter EPA för med sig. År 2012 började ett avtal gälla mellan Madagaskar och EU och enligt de publicerade siffrorna har exporten från landet till EU sedan dess ökat med 65 procent. En liknande uppgång sägs ha blivit resultatet för Sydafrika, som slöt ett avtal för ett år sedan.
Men Marc Maes, som arbetar med handelsfrågor vid den belgiska organisationen 11.11.11 menar att siffrorna bör tas med en stor nypa salt.
−Madagaskar är på väg tillbaka efter att ha upplevt en period av fullständigt kaos. Visar dessa siffror effekterna av EPA eller endast en ekonomisk uppryckning? När det gäller Sydafrika handlar det bara om siffror över ett år. Det är för tidigt att tala om en stabil och pålitlig inverkan, säger Marc Maes.
Eftersom förhandlingarna med hela regioner inte har gått framåt har EU-kommissionen valt att upprätta handelsavtal med enskilda länder. Ghana och Elfenbenskusten undertecknade sådana avtal för ett år sedan, av rädsla för att de annars skulle förlora fördelaktiga ingångar på den europeiska marknaden. Men det är en lösning som möter kritik.
−Det är galenskap. Handeln mellan grannar är nu krångligare än handeln med EU. Vi skapar gränser inom Afrika, säger Gunther Nooke, som är den tyske rikskanslern Angela Merkels personlige representant i Afrika och en hård kritiker av EPA.
Han menar att det som verkligen skulle gynna Europa är att fler arbetstillfällen skapas i Afrika.
−Detta kan endast uppnås genom att hela den afrikanska marknader skyddas genom skapandet av en afrikansk tulllunion som leds av Afrikanska unionen, AU. Då skulle afrikanska varor kunna säljas över hela kontinenten utan att behöva utsättas för konkurrens från europeiska varor. Men som läget är nu, då det råder skilda åsikter om EPA, gör de afrikanska länderna inga framsteg i upprättandet av en tullunion, säger Gunther Nooke.
Enligt honom har redan AU:s handelskommissionär meddelat att han kommer att begära ett tillfälligt stopp för alla EPA.
−Och detta måste vi respektera, säger Gunther Nooke.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
