Matagalpa, 170814 (IPS) – Återkommande torka och den utbredda fattigdomen bland bönder i Nicaraguas så kallade torra korridor driver på migrationen mot landets kustområden. Experter varnar för att allt fler jordbruk vid kusten mot Karibiska havet kommer att leda till att regionens skogar och naturområden helt kommer att ha försvunnit till år 2050.
Denis Meléndez, som arbetar för organisationen Nationella rådet för riskhantering, säger till IPS att forskning visar att uppemot 75 000 hektar skogar årligen skövlas i Nicaraguas nordliga region och längs kusten mot Karibiska havet.
Enligt honom är det främsta skälet till detta klimatförändringarna i landet torra korridor, ett stort område som består av 37 kommuner i centrala och norra Nicaragua. Korridoren är ett torrt låglänt område som löper längs kusten mot Stilla havet genom Honduras, El Salvador, Nicaragua och Costa Rica. I denna region bor 10,5 miljoner människor och FN:s jordbruksorganisation FAO uppger att de återkommande torkorna har förvärrats av klimatförändringar och att naturresurserna gradvis utarmats av lokalbefolkningen.
I Nicaragua har många bönder valt att lämna sina hem i den torra korridoren och i stället valt att flytta till kustregionen RACCN, där Centralamerikas största skogsreservat Bosawas finns.
-Det handlar om småbönder som inte förstår att de flesta markerna längs kusten mot Karibiska havet är mer lämpade för skogsbruk. De fäller träd, bränner markerna, planterar grödor och föder upp boskap och detta förstör ekosystemen, säger Denis Meléndez.
Hans organisation, som övervakar hur miljöarbetet sköts i landet, varnar för att om skogarna fortsätter att skövlas på samma sätt som nu så kommer den torra korridoren att ha brett ut sig hela vägen till kusten mot Karibiska havet till 2050.
IPS har besökt flera små landsortsstäder i den torra korridoren. I Sébaco har årets regnsäsong varit ovanligt generös i år. Regionens bönder har därför kunnat glädja sig, till skillnad från de fyra föregående säsongerna då många skördar gick förlorade på grund av torka.
-Vädret har varit jättebra i år. Det var länge sedan vi upplevde en liknande nederbörd, som kom som en välsignelse från Gud, säger Arístides Silva, 67, till IPS.
Liksom andra bönder i regionen vill Arístides Silva helst inte tala om migrationen från regionen till andra folkgruppers områden, “för att undvika konflikter”.
-Jag känner till två eller tre familjer som begett sig till kusten för att arbeta, men det har de gjort eftersom jordägarna vill få dit folk som vet hur man får jordarna att producera. Vi beger oss inte dit för att invadera andra människors marker, säger grönsaksodlaren Agenor Sánchez i Sébaco.
Många organisationer understryker dock hur omfattande migrationen från den torra korridoren varit under de senaste tolv åren.
Ekologen Jaime Incer Barquero, som tidigare var landets miljöminister, menar dock att problemen varit kända sen länge.
-Jag har under 40 års tid varnat för den ekologiska katastrof som hotar den torra korridoren och den karibiska kusten, men myndigheterna har inte lyssnat, säger han till IPS.
Jaime Incer Barquero menar att förflyttningen av jordbruk till kustområdena innebär ett hot mot de 300 000 människor från ursprungsbefolkningen som bor där och deras vattenförsörjning. När skogarna fälls ökar riskerna för jordskred.
-Det finns tusentals “kolonisatörer” som förstör biosfärområdet i Bosawas, Centralamerikas sista stora lunga, som nu är hotad.
Abdel García, som arbetar med klimatfrågor vid organisationen Humboldt Centre, säger till IPS att jordarna vid kusten mot Karibiska havet inte klarar de grödor som bönderna för med sig från den torra korridoren, eftersom de är mindre bördiga och utarmas snabbare. Det leder i sin tur till att bönderna fäller ännu mer skogar för sina odlingar. Enligt Abdel García har regionen längs kusten redan drabbats av liknande miljöproblem som de som finns i den torra korridoren – däribland ojämnare nederbörd och hårdare vindar. Dessutom har havsvatten trängt längre in på land eftersom många skogar skövlats under de senaste tio åren.
Migrationen från den torra korridoren har även lett till våldsamheter mellan de lokala ursprungsbefolkningarna och de inflyttade, som ofta kallas “kolonisatörer” av lokalbefolkningen.
María Luisa Acosta, som arbetar vid ett juridiskt hjälpcenter för ursprungsbefolkningar, menar att inflyttningen till kustområdena ingår i en satsning som stöds av landets makthavare, och som syftar till att exploatera ursprungsfolkens naturresurser.
Landets myndigheter förnekar dock att inflyttningen till RACCN lett till konflikter. Samtidigt har man genomfört åtgärder för att stärka matsäkerheten i den torra korridoren i ett försök att minska migrationen mot kustområdena.
Nicaragua har 6,2 miljoner invånare varav knappa 30 procent lever i fattigdom och dryga 8 procent i extrem fattigdom, enligt Världsbanken.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt dem.
- Efter flera år av torka har årets regnsäsong varit riklig i norra Nicaragua, vilket gjort att migrationen från landets torra korridor har avtagit. Experter varnar dock för den framtida utvecklingen. Foto: Wilmer López/IPS
- Småbönder arbetar på sina fält i närheten av staden Sébaco, i den nordnicaraguanska regionen Matagalpa, som ligger i landets så kallade torra korridor. Foto: Wilmer López/IPS
