Dusjanbe, 141211 (IPS) – I Tadzjikistan diskuteras nu ett lagförslag som skulle kunna innebära att myndigheterna måste lämna sitt godkännande innan en icke-statlig organisation kan få bidrag från utlandet. Aktivister säger att lagen innebär ett hot mot hundratals organisationer som arbetar med allt från mänskliga rättigheter till folkhälsofrågor.
Även Kirgizistan kan vara på väg att införa en liknande lag som påminner om en lag som infördes i Ryssland för ett par år sedan, där utlandsfinansierade organisationer stämplas som “utländska agenter”. I alla centralasiatiska länder uppges det klimatet för icke-statliga organisationer har försämrats.
Ledare för flera stora organisationer i Tadzjikistan säger att de inte känt till planerna och att de inte heller fått någon information om hur lagförslagets text lyder.
Regeringen har ännu inte offentligt sagt någonting om lagförslaget men myndigheternas oannonserade inspektioner har ökat den senaste tiden, uppger företrädare för olika organisationer.
Enligt nuvarande regler måste alla icke-statliga organisationer som är verksamma i Tadzjikistan regelbundet lämna in detaljerade rapporter om sin verksamhet till justitiedepartementet. Organisationerna är skyldiga att registrera sig och lämna in bokslut till skatteinspektörer.
Lagförslaget väntas kräva ett godkännande från myndigheterna innan en organisation kan få bidrag från utlandet. För närvarande är det oklart var organisationerna skulle söka det tillståndet och vilka som skulle utse och utses till uppdraget.
“Det finns skäl att befara att det i praktiken skulle innebära en direkt statlig inblandning i icke-statliga organisationers verksamhet. Om lagförslaget antas skulle det innebära en förvärrad situation för icke-statliga organisationer och sannolikt bidra till misstro och misstänksamhet mot utlandsfinansierade organisationer bland allmänheten”, skriver ett 70-tal organisationer i landet i ett gemensamt brev riktat till den tadzjikiska regeringen.
Lagförslaget blev känt först vid en konferens om yttrandefrihet i Tadzjikistan den 18 november i år, då organisationer beskrev en försämrad situation i landet.
-I realiteten innebär det att regeringen kommer att kunna bestämma vilka projekt organisationerna ska genomföra. Myndigheterna kräver maximal öppenhet från oss, säger Nargis Zokirova, chef för Byrån för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
Den nya lagen och byråkratin kring den skulle kunna riskera att skapa än mer korruption i landet som hamnar på 154:e plats av 177 i Transparency Internationals senaste korruptionsrankning. Flera aktivister hävdar att Tadzjikistans auktoritära regering tagit intryck av grannländerna och vill införa skärpta regler för att tysta kritiker. Många är pessimistiska och menar att lagförslaget utan vidare kommer att godkännas av parlamentet innan årets slut.
-Det är ganska uppenbart att många inhemska organisationer kommer upphöra med sin verksamhet. I länder där liknande lagar har antagits – Azerbajdzjan, Vitryssland, Ryssland, Uzbekistan – är organisationer under hård statlig kontroll och människorättsaktivister straffas, säger Nuriddin Karsjiboev, chef för Nationella förbundet för oberoende medier.
President Emomali Rahmon tycks ha ett starkt grepp om makten i landet. Samtidigt minskar utrymmet för oliktänkande. Människorättsorganisationen Amparo i staden Chudzjand som anklagat regeringen för att inte ta itu med omfattande rapporter om att fångar blivit torterade har tvingats lägga ned sin verksamhet efter ett beslut från en domstol.
I oktober iscensatte tadzjikiska säkerhetsstyrkor en massiv styrkeuppvisning efter att det ryktats om att en demonstration skulle hållas. Denna månad har parlamentet godkänt ett lagförslag som inskränker demonstrationsrätten, utan någon föregående offentlig debatt om frågan.
