Afghanistan: Delade åsikter om framtida säkerhetsavtal med USA

Jalalabad, 131219 (IPS) – Under nästa år ska Nato lämna det krigshärjade Afghanistan och lämna över ansvaret för säkerheten till lokala styrkor. Samtidigt råder det en djup oenighet i landet kring frågan om president Hamid Karzai bör underteckna ett bilateralt säkerhetsavtal med USA som skulle göra det möjligt för amerikansk militär att fortsätta sina militära insatser i landet även efter reträtten.

En del av Afghanistans 30 miljoner invånare menar att säkerhetsavtalet med USA är viktigt för stabiliteten i landet. Andra anser tvärtom att ett undertecknande av avtalet skulle underblåsa våldet från upprorsmakare, medan andra menar att det skulle kunna reta upp grannländer som Pakistan och Iran.

Affärsmannen Hedayatullah Amam tillhör gruppen som menar att säkerhetsavtalet med USA bör undertecknas.

-Vi är ett svagt land militärt, ekonomiskt och politiskt och av det skälet behöver vi avtalet. Vi måste agera pragmatiskt och acceptera att ha amerikanerna här, annars står vi inför en mycket osäker framtid där inget land är beredda att hjälpa oss, säger Hedayatullah Amam till IPS.

USA vill att säkerhetsavtalet ska undertecknas så snabbt som möjligt, medan president Karzai meddelat att han vill avvakta till efter presidentvalet i april nästa år. Många afghaner menar dock att det bara är ett spel för gallerierna från presidentens sida.

-Karzai kommer garanterat att skriva under. Det andra är bara ett politiskt spel som syftar till att få det att verka som om han skyddar den nationella suveräniteten. Jag förutspår att han undertecknar avtalet inom en, eller max två månader, säger Hedayatullah Amam.

Det bilaterala säkerhetsavtalet med USA har redan godkänts i ett nationellt rådslag, en loya jirga, och skulle innebära att amerikanska trupper kan stanna i landet efter att den internationella Isaf-styrkan lämnat Afghanistan i och med utgången av 2014. Avtalet skulle ge USA rätten att efter det använda sig av minst nio militärbaser i landet, däribland den strategiskt viktiga flygbasen Bagram utanför Kabul.

Enligt Nato finns det för närvarande 84 000 internationella soldater i Afghanistan, varav 60 000 är amerikaner. Om säkerhetsavtalet med USA undertecknades så skulle det innebära att mellan 8 000 och 15 000 utländska soldater kan stanna i landet även efter utgången av 2014.

Afghanistans inhemska säkerhetsstyrka är relativt ny och består nu av 200 000 personer.

Påtryckningarna mot president Karzai har ökat efter att han oväntat meddelat att han beslutat sig för att skjuta upp undertecknandet av avtalet.

I början av december meddelade Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen att försvarsorganisationen kommer att dra tillbaka alla sina styrkor från Afghanistan om inte säkerhetsavtalet undertecknas.

Samtidigt menar många afghaner att avtalet ytterligare skulle underminera den nationella självständigheten.

-När avtalet väl har godkänts så kan länder som Iran och Pakistan komma att ställa till stora problem, säger Naqibullah Saqib, chef för fakulteten för samhällsvetenskap vid Nangarhar-universitetet.

Irans president Hassan Rouhani sade nyligen att hans land är negativt inställt till att utländska trupper ska förbli stationerade i Afghanistan.

Den välkände radiojournalisten Mohammad Abid menar att det skulle ha en negativ inverkan på landet om USA tillåts fortsätta att ha militärbaser i Afghanistan.

-Det kommer att vara skadligt för oss eftersom det kommer att reta upp våra grannländer som kommer att försöka driva ut amerikanerna genom att beväpna upprorsgrupper. Jag anser inte att de bör vara kvar här, säger Mohammad Abid till IPS.

Andra kritiker påpekar att de senaste åren har visat att närvaron av internationella styrkor inte leder till att grannländerna slutar blanda sig i landets interna angelägenheter.

-Amerikanska baser är oacceptabla för våra grannar och för upprorsgrupperna – och de kan till och med komma att inleda ett nytt heligt krig mot utlänningarna. Istället för att bjuda in amerikanska militärbaser borde vi stärka vår egen armé med hjälp av fler vapen och bättre utbildning, säger Wahidullah Danish från organisationen Civil Society Development Centre.

Giuliano Battiston

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *