Santiago, 131120 (IPS) – Socialdemokraten Michelle Bachelet är på god väg att återta presidentmakten i Chile, även om det kommer att krävas en andra valomgång i mitten av december. Men valdeltagandet i söndagens första valomgång var lågt i landet som har haft en stark ekonomisk tillväxt under lång tid samtidigt som klyftorna mellan rika och fattiga fortsätter att växa.
Den tidigare presidenten Michelle Bachelet fick 47 procent av rösterna i söndagens val, medan högerns representant Evelyn Matthei fick 25 procent. Men eftersom ingen av kandidaterna fick över hälften av rösterna så kommer de båda att mötas i en avgörande valomgång den 15 december.
Söndagens valdeltagande var dock lågt, nästan hälften av de röstberättigade valde att stanna hemma. Både Bachelet, som var president mellan 2006 och 2010, och Matthei, personifierar den socialdemokrati och höger som allt sedan demokratins återkomst 1990 har styrt ett land där klyftorna har ökat.
-Människor kan fortfarande minnas en stat som var mer inkluderande, som accepterade att representanter från fattigare bakgrund fanns med i regeringen, men som störtades vid militärkuppen 1973, säger Juan Carlos Skewes vid Alberto Hurtado-universitet till IPS.
Enligt statistik från tankesmedjan Fundación Sol tjänar i dag de rikaste fem procenten i Chile 270 gånger mer än landets fattigaste fem procent.
Familjen Hurtados tillhör en samhällsgrupp som gärna skulle vilja få en större del av kakan med tanke på att de lever i ett land som kan beskrivas som “Latinamerikas tigerekononomi”. Chiles tillväxt har legat på över sex procent de senaste 20 åren.
Pappan i familjen, Hugo Hurtado, 47, är utbildad köksmästare. Med tanke på hur snabbt den chilenska ekonomin vuxit skulle man lätt kunna tro att det skulle vara ett lukrativt och välbetalt yrke i Chile. Istället arbetar han som servitör.
-Jag utbildade mig till något som är för elitistiskt. Utan kontakter eller en egen restaurang skulle jag bara kunna få jobb som kock – med dålig lön och mellan åtta och tio timmars arbetsdag sex dagar i veckan.
Enligt Hugo Hurtado skulle ett sådant arbete ge honom en lön på motsvarande 3 200 kronor i månaden. Som servitör tjänar han istället med lika många arbetstimmar drygt 4 500 kronor i månaden, tack vare dricksen.
Hälften av löntagarna i Chile, ett land med 17 miljoner invånare, tjänar mindre än motsvarande 3 200 kronor i månaden.
Hugo Hurtado är skild och lever med två av sina barn i ett arbetarklassområde i södra Santiago. Hans äldsta son Daniel Hurtado, 18, har tack vare sina fina betyg fått ett stipendium och kunnat läsa ett år på universitet. Nu går han sitt andra år, och när det är klart drömmer han om att kunna läsa vidare på läkarlinjen.
-Om han inte fått stipendiet så skulle han inte ha kunnat läsa på universitetet, säger hans pappa.
Chile är ett land där all högre utbildning är avgiftsbelagd, till skillnad från många andra länder i Latinamerika. Om Daniel skulle komma in på läkarlinjen skulle utbildningen bli svår att bekosta, enligt Hugo Hurtado. Studieavgiften ligger på motsvarande flera tusentals kronor i månaden, vid sidan av andra omkostnader.
-Vi anser därför att det vore bättre om han gav sig av till Argentina för att studera, där universitetsutbildningen är avgiftsfri, säger Hugo Hurtado.
Samtidigt är familjen ovanlig.
-Vi bryter mot strömmen. Det normala för Daniel hade varit att han arbetade på ett callcenter, på ett varuhus, på ett bygge, eller som servitör – precis som jag. För en vanlig familj är det egentligen uteslutet att deras barn skulle kunna börja på läkarlinjen, säger Hugo Hurtado.
Kravet på en avgiftsfri utbildning har de senaste åren förts fram av de stora studentprotester som sedan 2011 har genomförts i landet.
Under sin förra tid vid makten arbetade Michelle Bachelet för en utbildningsreform som aldrig blev genomförd. Nu har hon utlovat att inom sex år se till att slopa avgifterna för universitetsutbildningen.
Edilia Rojas, 69, hoppas på att det löftet ska förverkligas om Bachelet kommer till makten. Hon är pensionär, men tvingas ändå arbeta heltid som hembiträde för att få ihop till sina utgifter.
-Om hon säger så, så tror jag på henne. Jag skulle vilja att mina barnbarn får chansen att studera, att de får möjligheter. Jag har arbetat sedan jag var 16 och trodde att jag skulle kunna gå i pension. Men eftersom min pension är så dålig så tvingas jag fortsätta jobba.
Hennes pension ligger på strax under 2 000 kronor i månaden. Nu jobbar hon hemma hos en familj alla vardagar till en lön på 3 200 kronor. Tack vare hennes hårda arbete kunde hon låta sitt enda barn studera på universitetet.
-Hela min lön gick till undervisningsavgifter. Vi fick ihop till maten tack vare att jag hyr ut några rum i mitt hus, men det var mycket tufft, berättar hon.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
