Bisjkek, 121113 (IPS) – I takt med att allmänhetens förtroende för polisen sjunker i Kirgizistan vänder sig privatpersoner i allt högre grad till privata säkerhetsfirmor för utredningar av brott. Över 400 privata säkerhetsföretag finns nu registrerade i landet.
En morgon förra året upptäckte Dilnoza, 33, att hennes splitternya Toyota Corolla var borta. Hon visste direkt vart hon skulle ringa – och det var inte till den lokala polisstationen.
Dilnoza sökte hjälp av ett privat säkerhetsföretag och efter sex dagar hade bilen spårats till en by utanför Kirgizistans huvudstad Bisjkek.
-Eftersom jag betalade företaget var de motiverade att hitta bilen. Det är inte polisen, säger hon.
På säkerhetsföretag uppmaning har Dilnoza avstått från att uppge sitt fullständiga namn.
De senaste åtta åren har två presidenter störtats i Kirgizistan och det har förekommit våldsamma gatuprotester och plundring. Som ett resultat av detta samt den utbredda korruptionen har allmänhetens förtroende för polisen rasat. Allt fler privatpersoner och företag vänder sig till privata säkerhetsföretag för skydd av egendom och vid utredningar av brott.
Enligt siffror som bekräftats av en anställd vid landets inrikesdepartement finns det nu över 400 privata säkerhetsbolag i Kirgizistan, vars anställda har tillstånd att bära vapen. Omkring 30 företag är verksamma året runt. Många, däribland det företag som Dilnoza anlitade, är ovilliga att kommentera sin verksamhet.
Av de säkerhetsfirmor som finns i huvudstaden Bisjkek är 13 medlemmar i en sammanslutning för säkerhetsföretag som regelbundet träffar polisen för att diskutera säkerhetsrelaterade frågor.
Vladimir Bessarabov, chef för säkerhetsföretaget och detektivbyrån Barracuda, säger att tjänstemän från inrikesdepartementet deltar i dessa möten men menar att samarbete mellan de privata initiativen och myndigheterna är ovanligt.
-Polisen ser oss som konkurrenter, vilket är logiskt, säger Bessarabov.
Sedan 2004 har hans firma vuxit från 30 anställda till 200 och bolaget anlitas av både privatpersoner och storföretag som Coca Cola. Bessarabov säger att polisen också erbjuder bevakningstjänster mot betalning men att de privata firmorna som kostar mer också är mer professionella.
Säkerhetsfirmornas anställda skickas på utbildning hos Dordoi Securities, ett av de största privata säkerhetsbolagen med cirka 800 anställda – där de genomgår psykologiska tester och utbildas i första hjälpen och vapenhantering. Kirgizistans polishögskola har samtidigt rykte om sig att vara präglad av korruption och ett bråk vid en examensfest i somras har också spätt på ryktet om brist på professionalism.
-Vi försöker att undvika att anlita folk från myndigheterna eftersom det finns en massa oskick inom polisen. Polisen är korrupt och hur de arbetar motsvarar inte det jag förväntar mig av mina killar, säger Bessarabov.
Det finns en uppfattning om att polisen är mer intresserad av att använda sin makt för egen vinning snarare än att värna om allmänhetens säkerhet. Omurbek Suvanalijev, som tidigare var Bisjkeks polischef och som under en kort period var inrikesminister under den störtade presidenten Kurmanbek Bakijevs styre, medger att polisen har förlorat allmänhetens förtroende.
-Folk ser det som att säkerhetsstrukturerna är till för att skydda statschefen och andra högt uppsatta politiker. Polisen har förlorat sin betydelse för civila.
Suvanalijev ser dock risker med de privata säkerhetsföretagen som inte har en centraliserad orderstruktur. Han menar att företagen kan användas för att dölja brottslig verksamhet.
-Under min tid vägrade vi utfärda licenser till personer som vi ansåg utgjorde ett hot mot den allmänna säkerheten. Men senare började president Bakijev utfärda säkerhetslicenser till alla, även till kriminella och narkotikasmugglare.
Personer som Dilnoza står inför valet att anlita säkerhetsföretag som kan ha kriminella kopplingar och polisen som kräver mutor.
-Polisen är tjuvar allihop, vi ser det varje dag, säger hon.
*Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org
