Mexico City, 120601 (IPS) – Den mexikanska staten gör inte tillräckligt för att stoppa pengatvätten i landet, vilket bidrar till att kriminella organisationer kan fortsätta med sin knarkhandel, människosmuggling och utpressningsverksamhet. Det säger experter till IPS.
-Du får inte en bank på fall genom att gripa dess kassörer, säger den argentinske forskaren Edgardo Buscaglia, med hänvisning till kampen mot de kriminella grupper som tjänar enorma belopp i Mexiko.
Trots att pengatvätt är ett brott som kan ge upp till nio års fängelse i landet så finns det ännu ingen särskild lag som kan tillämpas mot brottet. Sedan 2006 har de mexikanska myndigheterna beslagtagit närmare motsvarande sju miljarder kronor i kontanter – men det anses bara motsvara en liten del av den organiserade brottslighetens inkomster.
Edgardo Buscaglia menar att maffian kunnat växa sig starkare, eftersom deras rikedomar har förblivit orörda.
-Men de har också breddat verksamheten och placerat sitt kapital inom olika sektorer – för att minska riskerna och öka avkastningen, säger ekonomiforskaren Buscaglia.
Enligt en rapport om den illegala ekonomin i Mexiko som i januari i år gavs ut av USA-baserade Global Financial Integrity, GFI, så gick den mexikanska staten miste om mer än motsvarande 870 miljarder dollar genom olika former av olagliga transaktioner mellan 1970 och 2010. Enligt rapporten hade pengarna främst kopplingar till korruption, kriminell verksamhet och skattebrott, och GFI menar att summorna hela tiden stigit, år från år.
Den amerikanska underrättelsefirman Stratfor har beräknat att narkotikahandeln inbringar närmare 40 miljarder dollar om året till Mexiko.
-Man kan sätta ett betydligt större hopp till åtgärder mot pengatvätten med tanke på de dåliga resultat kampen mot narkotikan har inbringat, säger professor Carlos Resa, vid Autonoma universitet i Madrid.
Resa har under flera år granskat narkotikahandeln i Mexiko.
Landets konservative president Felipe Calderón har i sin kamp mot narkotikan främst satsat på kraftfulla polisiära ingripanden på gatunivå, snarare än att försöka angripa de finansiella strukturer som experter menar skulle slå hårdast mot den organiserade brottsligheten.
Strax efter att presidenten kommit till makten i slutet av 2006 så beordrade Calderón ut tiotusentals soldater och federala poliser på landets gator för att bekämpa knarkkartellerna.
Människorättsgrupper har dock rapporterat om övergrepp från soldaternas sida, och enligt uppgifter i pressen har fler än 50 000 människor hittills dödats i det knarkkrig som rasar i Mexiko.
Sedan 2007 har mexikanska åklagare inlett 1 376 förundersökningar om misstänkt pengatvätt. Men i endast 79 fall har dessa resulterat i fällande domar.
Landets regering har lagt fram ett lagförslag som bland annat skulle leda till att det inrättas en särskild enhet mot pengatvätt inom åklagarväsendet. Förslaget har dock inte antagits av kongressen, och kommer att förbli vilande tills att president- och parlamentsval hållits i juli.
Enligt landets departement med ansvar för säkerhetsfrågor finns det sju olika knarkkarteller i Mexiko som slåss om den lukrativa smugglingen av narkotika till USA. Dessutom är ytterligare 17 internationella kriminella organisationer verksamma i landet.
Buscaglia menar att ingen granskar den ekonomi som omger knarkkartellerna – som deras byggnader, lager och lastbilar. Han menar att varje delstat borde ha en enhet som granskar fastigheter och byggnader, och tar reda på vem som äger enskilda fabriker – samt granskar huruvida dessa personer har några kopplingar till den organiserade brottsligheten.
