Washington, 120201 (IPS) – Den amerikanska administrationen beslutade nyligen att tillåta en begränsad försäljning av försvarsmateriel till Bahrain – ett land där demokratirörelsen under det senaste året brutalt har slagits ned av regimen. Beslutet möter dock hård kritik från människorättsorganisationer.
I september förra året framkom det att Barack Obamas administration planerade att sälja försvarsmateriel till ett värde av 53 miljoner dollar till Bahrain, främst i form av missiler och bepansrade fordon. Beskedet mötte dock skarpa protester från amerikanska människorättsgrupper och politiker som menade att framför allt de bepansrade fordonen skulle kunna komma att användas mot demonstranter i landet.
Protesterna ledde till att administrationen beslutade att lägga försäljningen på is, fram till att en internationell kommission i november skulle lägga fram en rapport om händelserna i landet i samband den arabiska våren.
I den rapport som sedan presenterades var kritiken mot regimen i Bahrain mycket hård. Kommissionen som författat rapporten, under ledning av den egyptisk-amerikanske juristen Cherif Bassiouni, krävde bland annat att de militärer som gjort sig skyldiga till övergrepp skulle ställas till svars, att häktade demonstranter skulle släppas, samt att en seriös dialog skulle inledas mellan regimen i Bahrain och oppositionen i landet – i syfte att genomföra demokratiska reformer.
Obama-administrationen meddelade då att försäljningen av den militära utrustningen skulle genomföras först efter att dessa rekommendationer hade genomförts och den allmänna människorättssituationen i landet förbättrats.
Sedan dess har regeringen i Bahrain genomfört vissa åtgärder, men det flesta amerikanska bedömare menar att alldeles för lite har skett. Människorättsgrupper har dessutom rapporterat om att situationen i Bahrain snarare har försämrats.
Trots detta avslöjade bloggen “The Cable”, som publiceras på foreignpolicy.com, i förra veckan att den amerikanska administrationen nu planerar att genomföra en del av den tidigare planerade försäljningen av försvarsmateriel. Enligt utrikesdepartementet handlar det bland annat om reservdelar och serviceutrustning till Bahrains yttre försvar.
Beskedet har mött stark kritik från flera människorättsorganisationer och politiker som nu kräver att administrationen öppet redovisar exakt vilken typ av utrustning man planerar att sälja till det lilla landet vid Persiska viken. Kritikerna varnar dessutom för att alla former av vapenförsäljningar till Bahrain kommer att betraktas som ett stöd för den repressiva regimen av landets demokratiska krafter.
-Även en begränsad försäljning av militär utrustning till regeringen i Bahrain skulle skicka ut fel budskap, säger David Kramer, ordförande för Freedom House, en organisation som arbetar för demokrati.
-Innan den bahrainska regeringen har satt stopp för de systematiska människorättsbrotten och ger medier och internationella organisationer full möjlighet att verka fritt, samt börjar genomföra verkliga politiska reformer så bör inte USA överväga försäljningar av någon form av militärt material, säger Kramer.
Sanjeev Bery vid Amnesty International är något mer försiktig i sin kritik, och påpekar att så länge inga detaljer framkommit är det svårt att avgöra huruvida USA nu vill sälja utrustning som kan komma att användas av landets säkerhetsstyrkor för att genomföra nya människorättsbrott.
-Men vid en tidpunkt då folket i Bahrain upplever kränkningar av de mänskliga rättigheterna så ser det inte bra ut att förse deras regering med mer militär utrustning, understryker Bery.
Han påpekar att upp till nio personer har dödats i Bahrain under januari efter att ha utsatts för tårgas, eller träffats av tårgaspatroner på nära håll.
USA:s långvariga relationer till vänligt sinnade men icke-demokratiska regimer i arabvärlden har under det senaste året blivit allt mer problematiska. Människorättsaktivister försöker nu, med stöd från vissa politiker i båda partierna, förmå administrationen att sätta stopp för det årliga stöd på motsvarande nästan nio miljarder kronor som går till militären i Egypten. Detta så länge det styrande militärrådet i landet inte slutar med tillslagen mot både lokala och internationella ickestatliga organisationer.
Även situationen i Bahrain har under det gångna året blivit allt mer bekymmersam för den amerikanska administrationen. Precis som Egypten så har Bahrain sedan länge setts som en strategiskt viktig allierad i Persiska viken. Kungadömet, som även utgör bas för den amerikanska marinens femte flotta, har med tiden blivit allt viktigare i takt med att spänningarna i förhållande till Iran har ökat.
Bahrains styrande sunnitiska familj, ledda av kung Hamad bin Isa al-Khalifa, härskar över ett land där majoriteten är shiiter – en grupp som med stöd av vissa sunniter ställer krav på demokratiska reformer.
I mitten av mars förra året slog monarkins trupper, med stöd av 1 500 soldater från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, till hårt mot den demokratirörelse som då varit aktiva under en månads tid. Under de efterföljande månaderna ska enligt rapporter över 40 demonstranter ha dödats. Tusentals andra greps, varav många utsattes för tortyr i häktena, och hundratals människor avskedades från sina arbeten.
Förutom de dödsoffer som rapporterats under januari misshandlades nyligen även ledaren för den respekterade organisationen Bahrains center för mänskliga rättigheter, Nabeel Rajab, av polisen efter ett protestmöte. Företrädare för flera internationella människorättsgrupper, däribland Freedom House och Human Rights First, har dessutom förvägrats inresetillstånd till landet.
Enligt det amerikanska utrikesdepartementet ligger värdet på de materialförsäljningar som nu planeras till Bahrain under den nivå som innebär ett krav på att detaljerna kring affären måste offentliggöras. Men “ingen av dessa artiklar kan användas mot demonstranter”, skriver utrikesdepartementet i ett uttalande.
Kritiska människorättsaktivister är oroliga för att administrationen nu tänker bryta upp försäljningen till Bahrain i flera mindre delar, för att på så sätt undkomma att behöva offentliggöra några detaljer.
-Lite mer transparens från administrationen om vad denna affär består av hade varit önskvärd, säger Brian Dooley, expert på länderna vid Persiska viken vid Human Rights First.
-Men man måste verkligen ifrågasätta tidpunkten för det här, tillägger han och påpekar att spänningarna i landet nu tycks vara på väg att stiga igen.
Den 14 februari infaller den årsdagen för den första stora pro-demokratiska demonstrationen som hölls i landet förra året.
-Stämningarna inför februari är illavarslande. Troligen kommer det att genomföras ett eller flera försök till storskaliga protester, och staten har inte visat några tecken på att kunna hantera dessa demonstrationer på rätt sätt. Betydligt mindre protester som nyligen har hållits har rutinmässigt bemötts med övervåld, säger Brian Dooley till IPS.
Även Sverige har kritiserats för sin vapenexport till Bahrain. Medan andra EU-länder återkallat ett stort antal exportlicenser sålde Sverige krigsmateriel till Bahrain så sent som i oktober förra året, enligt tidningen Riksdag & Departement. Detta i form av följdleveranser till vapensystem som tidigare sålts till Bahrain från Sverige.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
