Akbaste, 111103 (IPS) – Trots en omfattande miljökatastrof i den sovjetiska bomullsindustrins spår har vattnet börjat stiga i norra Aralsjön i Centralasien. Från att riskera att försvinna håller nu sjön på att återuppstå – och fisken har återvänt.
Kazakstan har satsat motsvarande flera miljarder kronor för att rädda norra delen av Aralsjön, det vill säga den del som ligger på kazakstanskt territorium. Större delen av Aralsjön finns i Uzbekistan och där breder nu hektar efter hektar av saltöken ut sig.
Kazakstan har konstruerat fördämningar som minskar tillflödet från norra Aral till södra till ett minimum. Samtidigt har man byggt dammar där det friska smältvattnet från bergen samlas. Vattnet släpps ut i sjön på sommaren när torkan sätter in. På sex år har vattennivån höjts två meter och salthalten i vattnet minskat med två tredjedelar.
-Det är fantastiskt hur snabbt det har gått. Lärdomen är att så länge som man lämnar en liten del av ett ekosystem intakt så kan det fungera som en tillflyktsort för en mängd arter, som sedan kan återhämta sig helt när resten av området är återställt, säger Aralsjöexperten Philip Micklin från universitetet i Michigan, medan han mäter salthalten mot en fond av vassbeklädda våtmarker med snäppor, änder, svanar och till och med flamingo.
Aralsjön var förr den fjärde största sjön i världen och är en grund sjö mitt på den centralasiatiska stäppen som närs av floder som för med sig färskt smältvatten från bergen varje år.
På 1960-talet inledde Sovjetunionen ett storskaligt projekt att odla bomull i Uzbekistan. Odlingarna behövde stora mängder vatten som man ledde bort från Aralsjöns två floder, Syr-Darja och Amu-Darja. Aralsjön påverkades omedelbart. 2007 hade den krympt till tio procent av sin forna storlek på 68 000 kvadratkilometer. Befolkningen i regionen förlorade stora delar av sin viktigaste näring, fisket.
-De valde medvetet bomullen framför fisken, säger Micklin, och tillägger att bomullen i första hand användes till att tillverka uniformer och krut.
Ödeläggelsen av stora delar av sjön slog hårt mot befolkningen i regionen och påverkade också deras hälsa. Vid stormar förde vindar med sig salt från den torra sjöbottnen och bekämpningsmedel från bomullsfälten och orsakade en plötslig ökning av luftvägssjukdomar hos befolkningen i området, enligt lokala läkare.
År 2005 beslutade Kazakstan med råd och lån från Världsbanken samt egna oljeinkomster att bygga fördämningar för att hindra vatten från floden Syr-Darja från att försvinna söderut. Genom fördämningarna ökade sjöns storlek med 18 procent och många sötvattensfiskar återvände.
Åtgärderna har varit mycket framgångsrika. Djurarter från deltaområden har återvänt till sjön och förökat sig i snabb takt. Vassen har brett ut sig och lockat till sig miljontals fåglar.
Man bedömer att det totala fiskbeståndet i sjön har gått upp från uppskattningsvis 3 500 till 18 000 ton på bara sex år. -Det växer fortfarande. Det skulle inte förvåna mig om vi var uppe i 40 000 ton om fem år, säger Zaualkhan Jermachanov, chef för ett regionalt fiskeri.
Befolkningen i regionen har redan börjat tjäna pengar på fisket igen. I hamnstaden Aralsk finns en anläggning med ett 40-tal anställda där man förpackar och fryser fisken för export. Ytterligare en anläggning ska uppföras i närheten av Aralsk. Några mil från byn Akbaste ger sig mindre fiskebåtar ut i skymningen för att lägga ut sina nät. Den sammanlagda fångstkvoten ligger på 5 000 ton fisk om året. -Fiskare kan tjäna uppemot 2 000 dollar (13 000 kronor) i månaden, säger Jermachanov.
Han säger att det är mycket pengar och jämför med att det kostar motsvarande 100 000 kronor att bygga ett rymligt hus från grunden.
-Det här har förändrat våra liv. Människor återvänder till vår by, säger fiskaren Nargali Demeiuov, 79.
