Kairo, 110504 (IPS) – Den hårda statliga kontrollen av medierna i Egypten och Tunisien försvann tillsammans med de auktoritära regimerna. Men journalister och bloggare måste fortfarande vara försiktiga med vad de skriver.
-Reglerna är väldigt suddiga för närvarande. Vi upplever en övergångsperiod och det saknas fortfarande lagar som garanterar pressfriheten, säger Rasha Abdulla, chef för institutionen för journalistik och kommunikation vid Amerikanska universitetet i Kairo.
Organisationer som granskar pressens möjligheter att arbeta fritt och självständigt har sedan länge pekat ut Mellanöstern och Nordafrika som två av de regioner i världen där medierna är som mest kontrollerade.
Förra året rankade Washington-baserade Freedom House Tunisien på plats nummer tio från botten, lägre än bland annat Somalia, i sin årliga genomgång av tillståndet för pressfriheten i världen. Egyptens placering var något bättre, på plats 130 av 196 granskade länder, men bedömningen var samtidigt att landets journalister och bloggare i allt högre utsträckning utsattes för rättsliga trakasserier.
Demokratirörelsernas framgångar i båda länderna kommer sannolikt att förändra hur de rankas i framtiden. Skillnaderna för medierna kom snabbt i samband med att Egyptens president Hosni Mubarak och hans tunisiske motsvarighet Zein Al-Abidine Ben Ali tvingades bort från makten.
-Innan (revolutionen) den elfte februari hade vi stränga order om att inte rapportera om vissa ämnen, som om Muslimska brödraskapet eller Mubaraks politiske motståndare Mohamed ElBaradei. Nu är vi helt fria att rapportera om vad som helst, berättar Ashraf El-Leithy, redaktör vid den egyptiska nyhetsbyrån Mena.
Enligt Ashraf El-Leithy var många av Menas journalister och redaktörer från början anhängare till demokratirörelsen, men de vågade inte gå emot de statliga påtryckningarna av rädsla för att förlora sina jobb. Så fort Mubarak försvann från makten gick dock nyhetsbyrån från att ha varit statens röst till att bli betydligt mer självständig.
Arabvärldens diktatorer har i många fall använt sig av de statliga medierna för att befästa sina maktpositioner. Det har varit regimernas tolkning av det politiska läget som har dominerat såväl tidningshyllorna som etermedierna, samtidigt som kritiska röster har trängts undan.
Samtidigt har regimerna infört drakoniska medielagar som syftat till att trakassera, tysta och trötta ut kritiska journalister. De som har vågat trotsa regimerna har utsatts för mängder av rättsliga efterspel.
-I en repressiv miljö behövs ingen faktisk censur – rädslan får människor att utöva självcensur, säger medieanalytikern Mahmoud Alam Eddin.
Tunisiens övergångsregering avskaffade det statliga informationsdepartementet den 17 januari, bara tre dagar efter att president Ben Ali tvingats bort från makten.
Militärmakten, som under en övergångsperiod har makten i Egypten, har genomfört en mer gradvis förändring. Det tidigare informationsdepartementet är borta men en av generalerna i landet har fått i uppgift att övervaka den statliga radion och televisionen. Övergångsregeringen har även bytt ut ledningarna på sju av landets statliga tidningar.
Människorättsorganisationer har applåderat de restriktioner som tagits bort i Tunisien och Egypten, men har även varnat för den framtida utvecklingen. Organisationen Reportrar utan gränser påpekade i februari att en viss censur fortfarande förekommer på internet, det gäller fram för allt kritik som riktas mot säkerhetsstyrkorna i Tunisien.
Så sent som i april dömdes dessutom bloggaren Maikel Nabil till tre års fängelse av en egyptisk militärdomstol, fälld för att ha “förolämpat” landets krigsmakt och för att ha “spridit falsk information”. Detta efter att Nabil bland annat varit kritiskt till hur militären i landet skötte sig efter att demokratirörelsen i landet inledde sina protester i januari.
-Den hårda domen syftar till att förmedla budskapet att man inte kommer att tolerera någon kritik mot armén, säger Nabils advokat Adel Ramadan.
Ramadan menar att militären i landet förlorade sin rätt att stå fria från kritik i medierna i samma stund som man tog över makten i landet.
-Regeln om att du inte får skriva något om militären gällde innan revolutionen. Men nu när militären samtidigt är regering så är det folkets rättighet att kunna fördöma dess maktövergrepp.
Medieanalytiker menar att det är svårt att snabbt avveckla en kultur där informationsfriheten varit hårt kontrollerad under flera årtionden. Det är samtidigt en utmaning som bara kommer att bli större i takt med att fler tidningar nu börjar ges ut, inklusive språkrör för rörelser som tidigare har varit förbjudna.
Experter förväntar sig att en lång rad nya tidningar och tv-kanaler kommer att starta i Tunisien så fort de får möjlighet, och i Egypten har redan flera dussin nya redaktioner bildats. Bland dessa återfinns en tv-station som företräder det tidigare förbjudna Muslimska Brödraskapet.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
