Tokyo, 110330 (IPS) – Samhällsforskare i Japan varnar för en utveckling i landet där de fattiga kommer i kläm. Nedskärningar av de sociala utgifterna kan bli konsekvensen när statliga medel avsätts för återuppbyggnad efter jordbävningskatastrofen.
När jordbävningen drabbade Japan den 11 mars tog Yayoko Shinohara dagskassan från sin lilla livsmedelsbutik på den största shoppinggatan i staden Namie och flydde tillsammans med sin man.
När paret återvände två dagar senare hade det som de fruktade allra mest hänt. Gatan och deras butik låg i ruiner likaså var deras hem, några kilometer därifrån, jämnat med marken efter att en flodvåg svept över området.
-Vi hade arbetat hårt i flera decennier för att kunna ha ett ordnat liv som sedan försvann på bara några minuter. Nu är vår framtid osäker, säger Shinohara när IPS träffar henne vid registreringen för ett tillfälligt härbärge.
Två veckor efter skalvet som mätte 9,0 på Richterskalan beräknas 8000 människor ha omkommit och tiotusentals vara hemlösa. Japan står nu inför den svåra uppgiften att få städer att resa sig ur spillrorna i en situation när tusentals människor blivit arbetslösa.
Ekonomer menar att den viktigaste åtgärden är att stora mängder statliga medel skjuts till. Något som Shigeru Yamada, affärskonsult och tidigare bankir, påpekar inte är enkelt. Trots att Japan är världens tredje rikaste land brottas nationen med en ökande fattigdom kopplat till en arbetslöshet på över fem procent.
-Katastrofen är ett hårt slag mot Japans ekonomiska tillväxt, säger Yamada.
Han nämner också den växande statsskulden – som redan är dubbelt så stor som den japanska ekonomin – som utgör ett hinder för att kunna avsätta tillräckliga medel för återuppbyggnaden.
Det förödande jordskalvet och tsunamin kan kosta den japanska ekonomin motsvarande 1970 miljarder kronor och väntas leda den japanska exporten och industriproduktionen i en nedåtgående spiral.
Biltillverkare i det jordbävningsdrabbade området Tohoku har stoppat sin produktion på grund av strömavbrott och inom jordbruket har mängder av grödor förorenats av strålningen från kärnkraftverket i Fukushima.
Samhällsvetare varnar för att det kommer att vara de fattiga arbetarna i landet, förutom befolkningen i Tohoku som blev direkt drabbade av skalvet, som kommer att vara de hårdast drabbade efter katastrofen.
Styrande i Tokyo uppger att 15 procent av huvudstadens befolkning på nio miljoner människor nu är beroende av socialbidrag. I januari i år presenterade regeringen statistik som visade att mer än två miljoner hushåll är mottagare av socialbidrag, detta efter att många företag tvingats att skära ner sin verksamhet i konkurrensen med billigare produkter från andra asiatiska länder.
Soji Tanaka, sociolog vid Nihon-universitetet, säger att fattigdomen kommer till uttryck på nya sätt och att välutbildade människor i alla åldrar blir allt mer sårbara i en situation som kan komma att förvärras i och med nedskärningar av de sociala utgifterna.
Enligt Soji Tanaka är det ett varningstecken att regeringen talar om en kommande översyn av barnbidraget på motsvarande 960 kronor som ges till föräldrar med barn under tre år.
-Framtiden för bidragen är osäker med tanke på behovet av statligt finansiellt stöd till de jordbävningsdrabbade områdena, säger Tanaka.
