Tokyo, 101026 (IPS) – Ett lagförslag om att utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd ska få rösträtt har lagts fram i det japanska parlamentet. Men förslaget kommer sannolikt inte att gå igenom – trots att många med uppehållstillstånd till och med är födda i Japan.
Det nya lagförslaget, som har lagts fram av det regerande Japans Demokratiska parti, DJP, har redan urvattnats från tidigare förslag och ger möjlighet för dem med permanent uppehållstillstånd att rösta men inte att ställa upp som kandidater i lokala val. Ändå anses chanserna för att lagförslaget skulle röstas igenom i år vara små, på grund av det hårda motstånd förslaget mött från konservativa politiker som har starkt stöd från allmänheten.
-Lagförslaget är fortfarande mycket impopulärt och därför är det mycket troligt att det inte kommer att antas i parlamentet, säger Marutei Tsurunen från DJP. Marutei Tsurunen är en finskfödd japansk politiker som var den förste utlandsfödde japanska medborgaren genom tiderna att väljas till det japanska överhuset år 2002.
Även om Japan är en av världens mest globaliserade ekonomier är landet inte särskilt öppet för utländska medborgare.
Liberaldemokratiska partiet, LDP, som satt vid makten i nästan 40 år mellan 1955 och 1993, är en av de största motståndarna till att ge utländska medborgare rösträtt. Under sina år vid makten satte partiet stopp för minst 13 liknande lagförslag, med argumentet att rösträtt för utländska medborgare skulle utgöra ett hot mot nationella intressen. Enligt LDP skulle de utländska medborgarna kunna driva på för en politik som gynnar deras hemländer snarare än Japan.
LDP föreslår istället att utländska medborgare som vill ha rösträtt visar sin lojalitet med landet genom att bli japanska medborgare.
– Det är en uppfattning som även återspeglas i medierna och bland allmänheten, säger Yasuyuki Kitawaki, chef för Centret för utbildning och forskning kring flerspråkighet och mångkultur vid Tokyos universitet.
Kitawaki säger att hans forskning visar att motståndet mot att ge utländska medborgare inflytande inom japansk politiken främst beror på rädsla och misstro.
-Inom skolorna undervisas det om att Japan är ett privilegierat, homogent samhälle som måste skyddas till varje pris från utomstående, säger Kitawaki.
Som exempel kan nämnas att regeringen inte har erkänt minoritetsfolket ainus rättigheter, ett folk som under flera hundra år bebott ön Hokkaido.
Experter menar att motståndet mot att ge utländska medborgare rösträtt har historiska förklaringar och bland annat har att göra med tidigare relationer mellan Japan, Kina och Korea. Korea var koloniserat av Japan fram till och med 1945. Fram tills dess kom hundratusentals kineser och koreaner till Japan, många av dem mot sin vilja, där de blev billig arbetskraft för japanska företag eller sattes att tjänstgöra i armén.
Den svåra situationen för många av dessa invandrare, som inte återvände till sina hemländer, utan fortsatte att kämpa för sin sociala och politiska ställning i Japan, påverkar fortfarande de diplomatiska relationerna mellan Japan, Kina och Korea.
-Det är inget fel med att tillåta utländska medborgare att arbeta i Japan. Men jag drar gränsen vid att ge dem rösträtt. Rösträtt handlar om att ta ansvar för utvecklingen i Japan, men detta kan inte förväntas av utländska medborgare, säger Yorichiro Ameimishi, statstjänsteman i Musashi Murayama, väster om Tokyo.
Men grupper som företräder tredje och fjärde generationens koreaner i Japan håller inte med. De har länge drivit på för att få rösträtt i lokala val och påpekar att de betalar skatt och har rätt att göra sin röst hörd.
-Om utländska medborgare väljs in i lokala parlament, eller röstar på japanska kandidater, innebär det bara att de stöder utvecklingen i landet och tar ansvar för det samhälle som de lever i, säger Lee Young Chang, som undervisar i koreanska vid Keisen-universitetet i Tokyo.
Grannlandet Sydkorea, som tillåter att utländska medborgare röstar i lokala val, har försökt att påverka Japan att följa landets exempel till förmån för de koreaner som bor i Japan.
