Washington, 100602 (IPS) – Israels tillslag mot Gaza-konvojen kom mycket olägligt för USA. Händelsen kan bland annat göra det svårare för USA att få igenom de skärpta FN-sanktioner mot Iran som man länge arbetat för.
Amerikanska företrädare försökte på tisdagen skilja på händelserna och meddelade att man fortfarande arbetar för att få igenom en fjärde runda av sanktioner mot Iran i FN:s säkerhetsråd.
-Vi planerar att arbeta vidare för en resolution i New York som helt bygger på verkligheten – att Iran hittills varit ovilliga att samarbeta med omvärlden i de frågor som återigen underströks av IAEA under gårdagen, sade USA:s biträdande utrikesminister Bill Burns.
Han refererade till den senaste rapporten från internationella atomenergiorganet IAEA, där Iran bland annat kritiseras för att landet inte delger tillräckligt med information om sitt kärnenergiprogram.
Tillslaget i Medelhavet, där israeliska kommandosoldater dödade minst nio personer, har dock helt överskuggat frågan om Iran – och gjort det mindre troligt att USA får ett brett stöd för utökade sanktioner.
USA har i flera månaders tid arbetat för att få Ryssland och Kina att ställa sig bakom en ny resolution, som bland annat skulle begränsa Irans möjligheter att importera vapen, möjliggöra inspektioner av laster, samt göra det svårare för iranska banker att öppna nya filialer utomlands.
Ryssland och Kina är två av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet som har vetorätt. För att en resolution ska gå igenom krävs det att ingen av de permanenta medlemmarna inlägger sitt veto, samt att den stöds av ytterligare minst fyra andra medlemmar i säkerhetsrådet.
Turkiet kommer troligtvis inte att ge sitt stöd, och även Brasilien och Libanon kan komma att rösta nej till förslaget. Det är möjligt att Mexiko lägger ned sin röst. De tre tidigare resolutioner som riktats mot Iran hade ett betydligt bredare stöd och togs utan att någon röstade emot resolutionerna.
Den främsta motståndaren till förnyade sanktioner är Turkiet. Turkiet är också det land varifrån konvojen mot Gaza avseglade, och flera dödade aktivister var turkiska medborgare.
Den israeliska attacken mot konvojen har slagit hårt mot relationen mellan Israel och Turkiet, och turkiska företrädare har jämställt Israels agerande med “statsterrorism”.
Den turkiska pressen har varit skoningslös i sin kritik mot Israel, och det har även spekulerats i att det israeliska agerandet skulle hänga samman med att Turkiet varit med och arbetat fram ett avtal med Iran om landets kärnenergiprogram.
Turkiets och Brasiliens ledare förhandlade nyligen fram ett avtal som innebär att Iran ska skicka låganrikat uran till Turkiet. I utbyte ska Iran få bränsle till en forskningsreaktor i Teheran.
Avtalet påminner om ett förslag som stöddes av Obamaadministrationen förra hösten. Men den amerikanska reaktionen på att avtalet nu har gått igenom var snarare förargat än tacksamt.
Biträdande utrikesminister Bill Burns menar att avtalet inte behandlar den viktigaste frågan – Irans ovilja att upphöra med anrikningen av uran, vilket är ett krav som ställts upprepade gånger från FN.
Han tillägger att det förslag som den amerikanska regeringen stödde förra året – som syftade till att Iran skulle skicka låganrikat uran till Ryssland och Frankrike – var en “förtroendeskapande åtgärd”, och inte en lösning på konflikten om det iranska kärnenergiprogrammet.
Det turkisk-brasilianska avtalet med Iran stöds dock av flera amerikanska Iran-experter. Nio analytiker, varav en är den före detta biträdande utrikesministern Thomas Pickering, publicerade på tisdagen en skrivelse där man uppmanar USA och andra viktiga länder att “ta tillvara på den möjlighet” som nu finns att förbättra relationen med Iran.
En av de nio analytikerna är Irankännaren Trita Parsi, som är ordförande för tankesmedjan National Iranian American Council. Han varnar för att det kanske inte kommer så många fler chanser för USA och Iran att närma sig varandra.
-Uppgiften här är att skapa en möjlighet för att kunna sitta ned, diskutera och skapa en mer robust möjlighet för diplomatiska förbindelser, säger Trita Parsi.
I dessa samtal skulle man även kunna ta upp frågan om människorättssituationen i Iran, menar han.
