Washington, 100218 (IPS) – I augusti träder den internationella konventionen som förbjuder bruket av klusterbomber i kraft. Men USA – som historiskt sett varit en av de största användarna av klustervapen – står fortfarande utanför avtalet.
Förbudet avser tillverkning, lagring, försäljning och användning av klusterbomber och kräver även att de som skadats av vapnen ska erbjudas hjälp. Klusterbomber, vars bombkapslar sprider ut sprängladdningar över en stor yta, är fruktade vapen som utvecklades under andra världskriget. Bomberna drabbar ofta civilbefolkningen eftersom blindgångare kan ligga kvar långt efter konflikters slut.
Det internationella avtalet är bindande bara för länder som ratificerat det – och det har varken Israel, Kina, Indien, Pakistan, Ryssland eller USA gjort.
– Om USA skulle ratificera avtalet skulle det innebära att hälften av alla klustervapen världen över blir förbjudna, säger Lora Lumpe från den amerikanska kampanjen för ett förbud av landminor och klusterbomber.
USA har historiskt sett varit en av de största användarna av klustervapen och Bushadministrationen motsatte sig aktivt ett avtal mot klusterbomber med hänvisning till vapnens stora militära betydelse. Mindre än en månad efter att Barack Obama kom till makten presenterades dock ett lagförslag i kongressen för förbud av många klustervapen som används av den amerikanska militären. Än så länge har inget beslut tagits i frågan, men i mars förra året undertecknade presidenten en lag som förbjuder export av flera sorters klustervapen.
Flera EU-länder, som Frankrike, Tyskland och Spanien, har ratificerat avtalet mot klustervapen, medan Storbritannien och Italien skrivit under men inte ratificerat. Detsamma gäller Sverige. Spanien har också förstört sina lager av klustervapen.
Konventionen mot klusterbomber antogs i maj förra året och har hittills undertecknats av drygt ett hundratal länder men är tvunget att godkännas av flera stater enskilt för att börja gälla. Hittills har 30 länder ratificerat avtalet, vilket är den nivå som krävs för att det ska bli juridiskt bindande.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon säger i ett uttalande att ländernas snabba ratificering visar på “ett kraftigt avståndstagande från dessa fruktansvärda vapen”.
– Den korta tid som det tog för länderna att nå denna milstolpe visar att regeringarna har en stark önskan att se till att dessa vapen aldrig används igen, säger Steve Goose, chef för människorättsorganisationen Human Rights Watchs vapenutredningsavdelning och ordförande för den internationella klustervapenkoalitionen.
