Fortaleza, 090909 (IPS) – Bom Jardim är den brasilianska staden Fortalezas mest fattiga och våldsdrabbade stadsdel. Men det är just här som ett dansprojekt skapat kreativitet och framgång för många unga.
Överallt i Bom Jardim syns tecken på fattigdom, husen är spruckna och många byggnader står halvfärdiga, provisoriskt uppförda och bebos av människor som nyligen lämnat landsbygden för staden.
Men det är härifrån som de flesta eleverna vid EDISCA, Skolan för dans och social integration för barn och unga, kommer. Det berättar Katiana Pena, som utbildats till danspedagog vid EDISCA och som nu undervisar i dans vid Bom Jardims kulturcenter.
Erika Dayane, 27 år, är också en före detta elev. Hon studerade teater och körsång i elva år vid EDISCA och fick med sig många erfarenheter som hon har nytta av som terapeut vid ett av de lokala hälsocentren i Bom Jardim.
– Jag är en blandning av konstnär och terapeut. Jag använder mig av estetiska uttryckssätt för att skapa livslust och väcka slumrande kreativitet hos de som lider av depression, drogberoende, eller de som utsatts för våld eller lider på grund av fattigdomen, berättar hon.
EDISCA grundades 1991 av Dora Andrade, brasiliansk balettdansös, och dansverksamheten riktar sig till barn och unga från fattiga områden. Den huvudsakliga inriktningen är modern dans, men grunderna i klassisk balett används också. För närvarande deltar nästan 400 barn och unga i dansundervisningen, och ett villkor för att de ska få göra det är att de också går i vanlig skola.
– Att vi gjorde balettundervisningen tillgänglig för fattiga barn och inte som förr, bara till barn från välbärgade familjer, innebar en stor förändring, säger Dora Andrade.
Från början hade skolan endast dansverksamhet, men omfattade snart mer. Eftersom många elever var undernärda började skolan att erbjuda eleverna näringsriktiga måltider. Undervisningen kom även att innefatta sång, teater, bildkonst såväl som pedagogik, engelska och datakunskap.
Skolan har också en dansgrupp som turnerat över hela världen. Många av deras föreställningar är samhällskritiska, deras första föreställning som hade premiär 1995, “Jangurussu”, handlade om livet för de familjer som lever vid soptipparna i Fortaleza.
Elever vid EDISCA undervisas i fyra och ett halvt år i genomsnitt. Väldigt få hoppar av, vilket betyder att endast 50 elever antas varje år, trots att tio gånger fler ansöker om att få gå på skolan. Det innebär att det är långa köer och en lång process när det, utifrån begåvning och behov, beslutas om vilka elever som ska få börja.
Flera av skolans elever har blivit framgångsrika danskoreografer. Men Dora Andrade poängterar att skolans övergripande mål inte är att utbilda dansare och koreografer utan att erbjuda undervisning av hög kvalité som kombinerar förnuft, känsla, viljestyrka och möjlighet till förbättring av den egna situationen.
*IPS erbjuder våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
