Washington, 090224 (IPS) – Kina har flest internetanvändare i världen, men dessa når ett mycket begränsat material. Nätet kontrolleras och censureras av myndigheterna – som också tar hjälp av privata företag.
Internet har skapat nya möjligheter för informationsutbyte. Men den kinesiska regeringens övervakning förhindrar att nätet blir en plattform för oliktänkare.
– Censuren är inte total, men tillräcklig för att ingen hittills lyckats organisera någon politisk rörelse, säger Rebecca MacKinnon, professor på Hong Kongs universitet för journalistik och mediestudier.
Kina har över 253 miljoner internetanvändare, flest i världen, enligt statistik från China Internet Network Information Centre. Majoriteten, cirka 70 procent av dessa är 30 år eller yngre.
– När det gäller ungdomskulturen finns det inte längre samma kontroll. Tidigare skulle allt godkännas av myndigheterna, nu laddar folk upp filmklipp direkt på internet, säger Rebecca MacKinnon.
Men på andra sätt skärps bevakningen. Nu är det inte bara myndigheterna utan också privata företag som sorterar bort oönskad information.
I juni år 2005 kritiserades Microsoft och MSN för att ha censurerat ord som “demokrati” och “frihet” på den kinesiska webbportalen. I januari 2006 presenterade Google sin kinesiska sökmotor Google.cn som, även den, sorterar ut oönskat material.
Men kinesiska sökmotorer har ett än mer begränsat urval. En sökning på “massakern på Himmelska fridens torg” ger några träffar på Google.cn men inga träffar på landets mest använda sökmotor Baidu.
Att Kina har ett avancerat system för censur visar en rapport av Rebecca MacKinnon, som sammanställts för människorättsorganisationen Human Rights Watch.
Regeringen och säkerhetstjänsten har tiotusentals anställda som övervakar informationsspridningen. Även stora internationella företag ser till att informationen begränsas.
Hemsidor stängs ned kontinuerligt och under året är det troligt att bevakningen skärps eftersom flera minnesdagar kommer att uppmärksammas.
Det är 50 år sedan tibetanernas uppror år 1959 mot Kinas ockupation, 30 år sedan en “demokratimur” etablerades i Peking – en kampanj för ett friare Kina och en slags anslagstavla där man kunde sätta upp allt från politiska manifest till dikter och karikatyrer.
I år är det också 20 år sedan massakern på Himmelska fridens torg när militären slog ned studenternas protester och krav på demokratiska reformer.
