New York, 080319 (IPS) – Var gång FN:s säkerhetsråd ställs inför en kris som hotar någon av de fem permanenta medlemmarnas ekonomiska, politiska eller militära intressen så agerar rådet förutsägbart. Inget görs.
Övervåld och förbrytelser i flera av världens oroshärdar – däribland Palestina, Burma, Sudan, Tjetjenien och nu i Tibet – har inte resulterat i några bestraffande åtgärder eller tvingande sanktioner mot regeringar eller andra som begått illdåd.
USA, Storbritannien och Frankrike har forsatt att skydda Israel, medan Ryssland och Kina för närvarande försvarar de hårt kritiserade regimerna i Sudan och Burma. Dessa fem länder har fortsatt att styra de 15 medlemmarna i säkerhetsrådet i kraft av sin vetorätt.
Ryssland står inför egna separatistiska problem i Tjetjenien och Kina står inför protesterna i Tibet. Ingen av dessa oroshärdar kommer sannolikt att bli frågor för säkerhetsrådet, trots att de kan ses som hot mot den internationella freden och säkerheten. – Tibet utgör en svår utmaning för FN. Samtidigt som säkerhetsrådet står inför en stark moralisk skyldighet att agera så är frågan juridiskt svårare eftersom territoriet utgör en erkänd del av Kina, säger Stephen Zunes, professor i internationell politik vid University of San Francisco. – Och med tanke på risken för ett kinesiskt och ryskt veto skulle en meningsfull resolution aldrig antas i vilket fall som helst, påpekar Zunes, som studerat säkerhetsrådets arbete under lång tid.
Ingen vet hur många demonstranter som dödats i samband med de pågående protesterna i Tibet, eftersom området är isolerat från omvärlden. Tibets andlige ledare Dalai Lama, som levt i exil sedan upproret mot det kinesiska styret 1959, har uppmanat det internationella samfundet att utreda hur många som fallit offer i våldsvågen. Den ryske representanten i säkerhetsrådet, ambassadör Vitaly Churkin, som för närvarande är rådets ordförande, sa dock på måndagen att Tibet “inte är en fråga för säkerhetsrådet”. När IPS frågade varför så upprepade han bara sitt svar.
– Eftersom det inte är en fråga för säkerhetsrådet, förklarade Churkin.
Även FN:s generalsekretare Ban Ki-Moon har varit förtegen. På frågan om han anser att FN har en roll att spela för att lösa krisen i Tibet svarade han att världsorganisationen noggrant följer utvecklingen. – Jag uppmanar alla berörda att undvika fler konfrontationer och mer våld och understryker behovet av en fredlig lösning.
På frågan om situationen i Tibet utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten, vilket vanligtvis är orsaken till ett engagemang från säkerhetsrådet, svarade Ban att den frågan inte har diskuterats och heller inte finns på dagordningen. En asiatisk diplomat som inte vill bli citerad med namn säger till IPS att säkerhetsrådet följer en självisk princip; “om du kliar min rygg, så kliar jag din”.
Förra månadens blodbad i Gaza, som resulterade i minst 120 palestiniers död – däribland 29 barn, samt elva israelers, utlöste ingen upprördhet inom säkerhetsrådet. Frågan som ställdes var om Israel använt överdrivet militärt våld mot mestadels obeväpnade civila palestinier, däribland kvinnor och barn. Arabförbundet kallade de israeliska attackerna för “brott mot mänskligheten” som borde bestraffas av Internationella brottsdomstolen i Haag eller föranleda sanktioner från säkerhetsrådet. Trots att USA inte skulle haft några problem med att genom sitt veto stoppa alla former av bestraffningar mot Israel så valde både Kina och Ryssland att inte reta upp amerikanerna. Enligt den asiatiske diplomaten vill Kina inte stöta sig med USA eftersom landet hittills har valt att inte ställa sig bakom de ökande kraven på en bojkott av det kommande sommar-OS i Peking.
Mark Malloch-Brown, Storbritanniens minister för frågor som rör Afrika, Asien och FN, har dock sagt att ett brutalt agerande från Kinas sida gentemot protesterna i Tibet riskerar att påverka sommarens Olympiska spel. – Med OS framför oss så riskerar de att få betala ett fruktansvärt pris i den internationella opinionen om det uppfattas som att de slår till våldsamt mot dissidenter, sa han. Förra veckan valde det amerikanska utrikesdepartementet, i sin årliga rapport om tillståndet för de mänskliga rättigheterna i världen, att inte särskilt peka ut Kina som en förbrytare. En artikel i tisdagens upplaga av New York Times påpekade att “i vad som ser ut som en politisk betalning till en regering vars hjälp Amerika är i desperat behov av i svåra frågor, så valde departementet att ta bort Kina från sin lista över de tio värsta förbrytarna”.
Bland dessa “svåra frågor” finns bestraffningar mot Israel för dess hårda åtgärder mot palestinierna.
*IPS kan numera erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck. Om ni vill publicera denna bild/bilder var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
