Mexico City, 080207 (IPS) – FN:s människorättskommissarie Louise Arbour har ställt sig bakom kritiken mot att den mexikanska armén deltar i kampen mot narkotikabrottsligheten i landet. Men nu står det klart att president Felipe Calderón inte har några planer på att tillmötesgå kritiken.
Bara under årets första veckor har fler än 260 människor fallit offer för narkotikerelaterade mord i Mexiko. Under förra året mördades cirka 2 800 personer av samma orsak, och under de senaste sju åren uppgår har nästan 12 000 människor dödats i knarkrelaterade uppgörelser.
Efter att Calderón vunnit presidentvalet i slutet av 2006 så beordrade han ut landets armé för att stävja narkotikamaffians våld. Även tidigare presidenter har skickat ut soldater för att bekämpa maffian, men inte i samma utsträckning som den nuvarande presidenten, och kritiken har från vissa håll varit hård mot den pågående kampanjen.
Nu har även Louise Arbour ställt sig bakom kritiken. Vid ett möte med presidenten på onsdagen sa Arbour, som just nu besöker Mexiko, att det är en “farlig” metod att utnyttja soldater i brottsbekämpning eftersom dessa är utbildade för att använda “grovt våld”.
FN:s människorättskommissarie menar att brottsbekämpning kräver andra kunskaper, men tillstod samtidigt att det i vissa sammanhang kan finnas behov av att ta till hårdare metoder.
I presidentens nyskrivna försvarspolitiska program för de kommande åren, fram till år 2012, står det dock klart och tydligt att militären ska fortsätta delta i kampen mot knarkkartellerna.
Mexikos knarkmaffia har under de senaste åren blivit alltmer våldsam, och enligt myndigheterna har vissa av grupperna tillgång till en vapenarsel som kan jämföras med den amerikanska militärens. Myndigheterna befarar dessutom att våldet ska stegras ytterligare efter att vissa knarkbaroner på senare tid har gripits.
Mexikos författning tillåter egentligen inte att soldater deltar i civila uppgifter i fredstid, men en dom från Högsta domstolen har samtidigt slagit fast att armén får kallas in i situationer då landets säkerhet anses vara hotad.
Opinionsundersökningar tyder på att en majoritet av allmänheten ställer sig bakom strategin. Även många politiska analytiker menar att det krävs militära insatser för att bekämpa maffians våld.
Människorättsorganisationer, liksom den statliga mexikanska människorättskommissionen CNDH, begär istället att regeringen ska lägga fram en tidsplan för arméns tillbakadragande. Deras argument är att soldaterna saknar utbildning för att bedriva polisiärt arbete. Det finns bevis för att soldater har begått flera fall av grova övergrepp i samband med kampanjen.
Människorättsexperten Fabián Sánchez säger till IPS att militärer inte är utbildade för polisarbete eller i respekt för de mänskliga rättigheterna. Han menar att regeringen istället borde satsa på att skapa en bättre utbildad poliskår.
Flera studier pekar på att landets poliser är för dåligt utbildade, och att korruptionen är utbredd. Sánchez menar att det är dessa problem som i första hand bör åtgärdas.
Mexikos poliskår består av 350 000 personer som är underbetalda och dåligt utbildade. Narkotikakartellerna är ofta bättre utrustade och taktiskt mer välorganiserade än polisen.
José Luis Soberanes, ordförande för den statliga människorättskommissionen CNDH, är dock mycket kritisk till det nya försvarspolitiska programmet.
– Att armén blir kvar på gatorna på obestämd tid är det värsta som kunde hända, säger Soberanes.
Soberanes vill istället att soldaterna gradvis ska kallas tillbaka från polisarbetet.
Få analytiker tror dock att kritiken kommer att ge några resultat, i synnerhet med tanke på den narkotikarelaterade våldsvåg som på senare tid drabbat landet.
Latinamerikas starkaste narkotikamaffior finns i Mexiko, och en stor del av det knark som konsumeras i USA smugglas in från landet.
Vissa forskare menar att Mexikos regering borde angripa narkotikamaffiorna med andra metoder – exemplevis genom en ökad satsning på förebyggande arbete och kamp mot fattigdomen i de regioner där narkotika produceras och där maffian är som mest aktiv.
