Rio de Janeiro, 080110 (IPS) – Sju miljoner brasilianska och nästan 800 000 argentinska ungdomar ingår i den växande grupp av unga latinamerikaner som varken arbetar eller studerar. Deras utanförskap måste brytas om kontinenten ska kunna lyfta sig ur fattigdomen, säger experter.
I Brasilien går nästan 20 procent av landets unga mellan 15 och 24 år varken till skolan eller jobbet, enligt en studie gjord av sociologen Julio Jacobo Waiselfisz. Jorge Werthein, chef för det latinamerikanska informationsnätverket Ritla, som har beställt rapporten, säger att anledningen till denna segregering är en “strukturell och historisk ojämlikhet” som råder i Latinamerika. En ojämlikhet som manifesterar sig genom begränsad tillgång till arbetsmarknad, utbildning och sjukvård men också genom högre dödstal säger Werthein till IPS. Han menar också att det stora utanförskapet leder till ökat våld. I länder som Tyskland, Spanien och Frankrike begås ett mord per 100 000 unga människor medan det i Ryssland, Brasilien, Colombia och Venezuela begås 50 mord per 100 000 ungdomar. Sociologen Waiselfiszs studie bekräftar denna bild. Unga människor är de vanligaste offren för mord eller trafikolyckor eftersom de är de mest sårbara och djärva och samtidigt marginaliserade, enligt rapporten. På grund av bristen på möjligheter är det exempelvis lätt för unga att dras till narkotikahandeln eftersom de då, trots risken att de kommer att dö unga, har en möjlighet att få det andra har – exempelvis en bostad, en motorcykel eller ett par märkesskor.
– Detta är vad vi olyckligtvis ser i många länder, säger Werthein. Men han är inte enbart pessimistisk. Werthein pekar mot flera projekt i Brasilien som har lyckats väl, exempelvis med att få fler barn att gå klart motsvarande låg- och mellanstadiet. Andelen barn i Brasilien som går i grundskolan har växt till 97 procent och andelen icke-läskunniga bland landets unga har minskat till 2,4 procent.
Han anser att utbildning för unga måste bli den mest prioriterade frågan i regionen. I Argentina har man infört långsiktiga utbildningsplaner, vilket Werthein berömmer. Han är också positiv till de senaste fyra årens fokus på fattigdomsbekämpning i Argentina, under ledning av landets regering.
Men trots dessa ljuspunkter är läget i Argentina allvarligt, varnar han. Enligt en studie från Internationella arbetsorganisationen, ILO, går 756 000 unga mellan 18 och 25 år varken i skolan eller jobbar. Av dessa är 76 procent unga kvinnor som inte har gått ut högstadiet. Guillermo Pérez Sosto, en av författarna till ILO-studien med titeln “Trabajo Decente y Juventud” förklarar för IPS att 70 procent av de unga kvinnorna kommer från fattiga familjer. – Många av dessa kvinnor fick barn när de var tonåringar och de har blivit begränsade till hemmet, vilket är anledningen till att de är så osynliga, säger Pérez Sosto. Andra flickor hoppar av skolan för att de får ett jobb men blir sedan av med jobbet och hittar inget nytt. Han säger att de flesta som inte gått klart skolan fastnar i osäkra anställningar. Även i Uruguay, som ligger mellan Brasilien och Argentina, ett land som traditionellt har en stor medelklass, har en växande grupp unga hamnat utanför samhället. Enligt en nationell studie från 2006 var omkring 25 procent av de unga i åldern mellan 18 och 25 år arbetslösa. För att bekämpa de ungas utanförskap lanserade president Tabaré Vázquezs vänsterregering, som tog makten 2005, programmet Projoven (ProUnga). Projoven erbjuder utbildning och arbetsträning och har ett tydligt genderperspektiv. Programmets syfte är att få de unga att antingen börja studera eller hjälpa dem att få ett jobb. I Mexiko saknar tre av tio unga mellan 20 och 29 år ett jobb och en fjärdedel av dessa studerar inte heller, enligt en nationell undersökning.
President Felipe Calderón har lovat att skapa minst en miljon nya jobb per år och för att lyckas med det har han lanserat ett program som kallas “första jobbet” vilket innebär lägre kostnader under ett år för de arbetsgivare som anställer någon som aldrig tidigare haft en anställning. Men i november hade bara 12 000 nya jobb skapats tack vare programmet – i en land med 109 miljoner invånare. Ekonomen Abraham Aparicio vid det Autonoma universitetet i Mexiko, säger att ungdomsarbetslösheten holkar ur landets humankapital, underblåser fattigdomen och ökar klyftan mellan fattiga och rika. Den ger fart åt den svarta ekonomin och leder till ökad utvandring till USA, säger han. En växande svart sektor leder till minskade skatteinkomster och ökat brottlighet, menar ekonomen.
